I Anders Olssons litteraturvetenskapliga gärning står poesin i centrum. I en rad uppmärksammade böcker (utgivna hos oss) har han skrivit om Gunnar Ekelöf, Wilhelm Ekelund och Gunnar Björling samt i mindre format om bland andra Edith Södergran, Nelly Sachs, Bengt Emil Johnson, Katarina Frostenson och Ann Jäderlund. Men han skriver också egna dikter med en omisskännligt egen ton ? lågmälda, intensiva och kretsande kring en existentiell problematik som återkommer från samling till samling. I hans nya dikter (de första på mer än tio år) är allt statt i rörelse och förändring. Men ögonblicken finns, de utvidgade och avlyssnade ögonblicken, sorgsna och extatiska. Och i det oupphörligt föränderliga finns en balans:allt som du vunnit allt som du förlorat håller dig upprätt regnet som faller för alla, för ingen soforaträdets dans håller dig upprätt allt som du älskar håller dig upprätt ...
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
