Några frågor till Hans Koppel, aktuell med Medicinen. Vad handlar boken om?
- Den handlar om en ensamstående tvåbarnsmamma som har svårt att säga ifrån. Ett medicinskt experiment ger henne mod vilket leder till förändring. Det är den vanliga Askunge-sagan.
Det låter som chick lit.
- Det hoppas jag, det är min avsikt. Huvudpersonen till och med jobbar på tidning som sig bör i den här sortens litteratur.
Är inte chick lit en överetablerad genre?
- Jo, och på goda grunder. Bara i sagans värld segrar de svaga.
Även den här boken är fåordig och utan traditionell gestaltning. Är det din stil att vara korthuggen?
- Om man beskriver en människas utseende i detalj är det näst intill omöjligt att föreställa sig hur hon ser ut. Dessutom är det oförskämt att ta upp andras tid med telefonsladdsdramaturgi.´
Telefonsladdsdramaturgi?
- När man ältar samma om och om igen...
Visa mer
Några frågor till Hans Koppel, aktuell med Medicinen. Vad handlar boken om?
- Den handlar om en ensamstående tvåbarnsmamma som har svårt att säga ifrån. Ett medicinskt experiment ger henne mod vilket leder till förändring. Det är den vanliga Askunge-sagan.
Det låter som chick lit.
- Det hoppas jag, det är min avsikt. Huvudpersonen till och med jobbar på tidning som sig bör i den här sortens litteratur.
Är inte chick lit en överetablerad genre?
- Jo, och på goda grunder. Bara i sagans värld segrar de svaga.
Även den här boken är fåordig och utan traditionell gestaltning. Är det din stil att vara korthuggen?
- Om man beskriver en människas utseende i detalj är det näst intill omöjligt att föreställa sig hur hon ser ut. Dessutom är det oförskämt att ta upp andras tid med telefonsladdsdramaturgi.´
Telefonsladdsdramaturgi?
- När man ältar samma om och om igen och rör sig framåt oändligt långsamt i små cirkelrörelser. Blir lätt trassligt. Fast det anses lite fint för dagen, vilket är obegripligt.
- Hälften så långt är alltid dubbelt så bra. Det borde man tvinga svulstiga författare att brodera i korsstygn.
Du fick mycket beröm för Vi i villa. Vad tror du att du får för mottagande den här gången?
- Sämre kritik och fler läsare. Vilket är helt i sin ordning eftersom det är en gladare bok.
Det spekulerades en del i vem du var i samband med förra boken.
- Ja, och jag har väl aldrig blivit så smickrad. Tveksamt om de utpekade kändisarna var lika glada.
Ingen lust att komma ut ur garderoben?
- Nej, jag trivs bra här, det är mörkt och mysigt. Min förläggare har lovat att jag ska få skriva tre böcker under pseudonym. Sen får vi se.
- Men jag förstår irritationen. En bok utan avsändare är som en flaska rödtjut utan etikett. Och den ängslige vinkännaren vill ju inte gärna baissa ett slottsvin eller haussa ett bondvin.
Vad ska tredje boken handla om?
- Kungen. Fast nu har jag kört fast och vet inte om jag kommer vidare. Jag kanske får försöka skriva en spänningsroman istället.
Lycka till.
- Tack.
?En slutupp-görelse med en genre vars försåtliga frihets- och kvinnokampsteman bär fram en konservatism som skulle kunna få vilken gammal adelsherre som helst att ropa på omedelbar revolution och förnyelse.? / Jonas Thente, Dagens Nyheter?grymt bra skildringar av maktspelet på en arbetsplats? / Catarina Johansson Junttila, Kommunalarbetaren"det är den vassa skildringen av maktspel, intriger och hierarkier på en arbetsplats som gör den här romanen läsvärd, liksom den absoluta tonträffen i dialogerna" / Eva Johansson, Svenska Dagbladet
Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker
Det är inte ofta som filmatiseringar av böcker är bättre, men i det här fallet så råder det absolut ingen tvekan om saken. Jag har sett filmen ett flertal gånger och tycker att den är riktigt bra, men boken känns enbart forcerad och blir enbart en dålig variant till filmen.
Slutbetyg, en stark 2:a!
Lättläst, kort - läser ut den på ett par timmar. Boken är bara 160 sidor tunn med stor text (funkar utmärkt att läsa utan läsglasögon). Den handlar om en medelålders kvinna som ställer upp som försökskanin för en ny medicin därför att hon behöver den ekonomiska ersättningen. Medicinen har dock vissa bieffekter... Kul!
Ville att det skulle vara en bok jag skulle skratta till, att det skulle vara massor av oväntade händelser (var så nyfiken på vad tvisten med medicinen skulle vara, men blev bara besviken) och trodde nog att det skulle vara en lite busig bok. Har hört gott om Hans Koppel och [...]
Hans Koppel skriver kort och koncentrerat, det är mycket sympatiskt med en bok som bara är 150 sidor lång för omväxlingens skull. Denna Hans andra bok är måhända inte lika skarp som den första men den är mycket läsvärt.
Rapp och effektfull satir som blottlägger en könsmaktsstruktur som är så djupt rotad i dagens Sverige att den oftast knappt läggs märke till eller uppmärksammas. En stark fyra!
En härlig satir över det sociala spelet på en kvinnodominerad arbetsplats. Enormt frejdigt skriven.
En av de senaste årens roligaste och hejigaste svenska romaner.