
Extra MP3-CD medföljer! "När jag var sjutton delade jag upp världen i vän eller fiende. Jag var övertygad om att jag stod på den sida som till slut skulle segra." Vad får den sjuttonårige Magnus att vända vännerna i Kommunistisk Ungdom ryggen och söka sig till ett sektliknande parti, som upphöjt Stalin till gud och ser Albanien som sitt himmelrike? Vad är det som lockar med en ideologi som inte väjer för att bruka väpnat våld för att införa enpartistyre i Sverige? Magnus Utvik söker i dag - nästan trettio år senare - svaren på dessa frågor. Med Stalin som Gud är berättelsen om hur Magnus blev förförd av extremismen och hur hans engagemang slutligen ledde till katastrof. Magnus Utviks självbiografiska bok är en inträngande skildring av de år i början av 1980-talet då författaren var verksam inom ett par mindre partier på den extrema vänsterkanten. Det är en berättelse om en ung mans resa...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jag hade höga förväntningar. Jag tillbringade själv några år i den här kommunistiska klaustrofobiskt instängda miljön. Till en början ler jag igenkännande. Flosklerna, det sociala medvetandet som försvann bakom strider, tvång och anklagelser. Men halvvägs tycker jag att det blir monotont och märkligt opersonligt. Lite utlämnande men ändå inte. Sekterismen gestaltas inte direkt utom genom eviga köksbordsdiskussioner och antydningar om tvångsmetoder och maktfullkomliga beslut. En liten besvikelse.
2012-12-02
Betyg
Läsvärd och viktig berättelse om en tid jag minns med kluvna känslor. Diktatoriska ledare och fundamentalism fungerar likadant oavsett om det är på politikens eller religionens område
2012-06-04
Betyg
Magnus Utvik berättar rakt på sak. Hur allt gick till. Men jag förstår inte. Varför? Vad var det som drog? Jag skulle vilja veta mer om det. Varför berättar han inte mer? Kanske vet han inte själv.
I andra sektberättelser brukar man se vad det är som är attraktivt. Men här kan jag över huvud taget inte se vad som är attraktionen från början. Märkligt.
Betyg
Intressant att läsa om hur Magnus går från kunskapstörstande, gängsökande tonåring till hängiven kommunist, på väldigt kort tid, då han dras in i ett litet men aktivt parti som mest kan liknas vid en religiös, diktatorisk sekt där alla medlemmar måste betala 10 procent av sin lön till partiet och blint lyda sin ledare. Märkligt att deras politik mest verkade handla om att avslöja alla andra vänsteraktivister som falska kommunister, och att de såg dessa personer som närapå värre politiska fiender än de borgerligt orienterade partierna.
Betyg
Detta var en stark och gripande berättelse av Magnus Utvik, där han vill påpeka att det inte bara finns religiösa sekter, utan även politiska och han ser numera att KPS var en sorts sekt. Man hade ingen yttrandefrihet, var tvungen att lyda Partiets regler helt och hållet annars blev man utesluten. Intressant för mig att veta att KPS även hade säte i Jönköping, där jag bor. Något jag inte hade en aning om. Magnus Utvik skriver faktamässigt och utan större känslor om sin tid i KPS, hur han blev helt indoktrinerad av deras sätt att leva och deras regler. Jag som är mycket intresserad av samhällsfrågor både i Sverige och utomlands tyckte att denna bok var mycket fängslande. Och att författaren beskrivit sin tid i KPS på ett enkel och lättfattat sätt det gillar jag skarpt.
http://blogg.passagen.se/krisim