en helt fantastisk bok som jag ofta tänker att jag ska läsa en gång till men som än inte blivit av. Jag tar dock fram boken ibland för att läsa vissa partier. Språket är fantastisk, som en sång. Fantasifull, vacker, rolig, sorglig och lite skruvad.
Jag vet egentligen inte om min 4:a gäller boken i sig så mycket som min egen bedrift att ta mig genom den. Den ÄR bra, en läsupplevelse, och Rushdies språk är... förtrollande. Men boken är åt håvete för lång, och får aldrig upp tempo för att bära sin egen längd, så att säga.