''Skottet som sårat lejonet kan jämföras med de skador som kan träffa ett barn i dess utveckling. Skottet kan vara dödande men det kan också hända att det sårade djuret överlever och får ny styrka, förhöjd vilja att leva. Kanske var det en sådan styrka som kom mig att skriva ner mina barndomsminnen.'' Maria Wines skildring av sin uppväxt i Danmark, först på ett barnhem dit hon kom när hon var tvåår och sedan hos fosterföräldrar, hör till de klassiska självbiografierna i modern svensk litteratur och lämnar författaren just när hon tar steget ut i vuxenvärlden.Man har skjutit ett lejon gavs ut första gången 1951. Den har sedan dess kommit i flera nyutgåvor.'' I denna nya upplaga har jag tillagt något från andra prosaböcker, tagit bort några mer drömbetonade minnen och tillfogat nya händelser som krävt att få vara med '', skrev hon i samband med 1974 års utgåva, som ligger till grund...
Visa mer
Recensioner
2011-10-26
Betyg 
Impressionistiska ögonblicksbilder från en stulen barndom och en vilsen ungdom.
2010-11-21
Betyg
Poeten Maria Wine har skrivit en gripande och intensiv berättelse om sin barndom. Jag visste inte att hon växt upp på barnhem. Hon ger nålsticken, uteslutningarna och barndomens jävelskap ett språk och det är lätt att känna igen sig, trots att man själv inte bott på barnhem.
Hon skildrar en tid som verkar ha varit helt kallsinnig i förhållande till barn. Eventuell föräldrakärlek verkar ha varit en bonus och ingen självklarhet åren före, under och efter kriget. Scenen där hon träffar sin far och mor en dag är isande otäck. Det dröjer tio år innan hon får veta att den man som hon pratat med, och kännt obehag inför, en kort stund på en parkbänk, är hennes riktiga far.
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Skönlitteratur
