Mäktig tussilago handlar om en middag som urartar - fel rätter, fel gäster, fel saker sägs. Oscar Riktelius förgår sig som festtalare och konfronteras med sin far under kvällens lopp, då familjehemligheter riskerar att avslöjas. Detta är en satirisk sedeskildring, ett säkert avlyssnande av samtalet i vänsterpolitiska kretsar här och nu. Det blir en barock tragikomedi med alla slags tonfall och stilar.
Visa mer
Recensioner
2011-10-08
Betyg 
"Gåtfull historia", skriver förlaget på bokens baksida. Ja, det kan man onekligen säga. Men också att den är obegriplig, poetisk, rapsodisk, oläsbar eller kanske t.o.m.att den är ganska lyckad som experimentroman betraktad. Mycket kan man alltså säga om denna bok.
2011-02-06
Betyg
Det är en intressant läsning, men jag kan inte säga att jag förstår vart författaren vill komma.
2010-08-05
Betyg
Egentligen försöker jag fortfarande komma underfund med hur jag känner för den här boken. Just nu känner jag att den var... intressant, men lite utan riktig fokus (vilket stilistiskt sett kanske är bra, men även galenskap måste ha en röd tråd för att kunna bli en bra berättelse). Dessutom var det första jag tänkte när jag stängde igen boken: "Jo, ja, den väcker en del tankar. Men vem sjutton kommer bry sig om 100 år?" Denna boks största fiende är alltså enligt mig tid.
2010-06-07
Betyg 
Inte alls enkel, men ändå underhållande, skrivet av en uppenbart intelligent författare. Jag tycker mycket om språket och sättet att berätta, och jag kommer att läsa Maja Lundgrens tidigare böcker efter den här bekantskapen.
2010-04-23
Betyg 
Jag gillade Myggor och tigrar, en mycket innehållsrik och strålande bra bok., men Mäktig tussilago förstod jag kanske inte.
2010-04-05
Betyg 
Finhackat, söndermalet och upplöst ordsvamleri. Liksom huvudpersonen stannade jag kvar till det bittra slutet. Till vilken nytta?
2010-03-16
Betyg
Tyvär rhade jag förväntat mig mer efter Pompeji. Oscar Riktelius psykbryt faller samman med längre pappaledighet. Från att ha levt den moderna drömmen rasar allt - och mot honom strömmar indianer, getblod, Rosemary Kennedy, Jan Guillou plus en massa andra märkliga samtidsmarkörer. Vad vill hon egentligen berätta?
Möjligen kan tanken vara att förmedla den obehagliga känslan av att ingenting hänger ihop och att allt bara är ostrukturerat, sönderhackat och ångestfyllt sammlesurium. Såtillvida har hon lyckats. Tussilagons fullkomliga kaos ger, taget på allvar, mindre trevliga ryckningar i nervsynapserna. För övrigt ter sig boken tämligen outgrundlig för mig.
2010-02-27
Betyg
Oj så roligt! Pretto kulturfolk från vänster på middag hos mannen som spårar ur och räddas(?) av indianerna i grannlägenheten. Det här är en bok som är både lätt- och svårläst, kräver koncentration och kanske ett antal uppslagningar i ordboken men belönar en rikt. Heja, Maja!
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Skönlitteratur
