Maigret tar miste

Simenon, Georges

| 2018

Flag from sv

4


Atmosfär. Charm. Kultur. Spänning. Så löd reklamen för Maigretböckerna på 1950-talet och de orden håller än. Lulu har hittats död. Vem står för denna före detta prostituerade kvinnas lyxvåning nära Triumfbågen, i Paris flottaste kvarter? Lulu visar sig ha kopplingar till den berömde hjärnkirurgen Etienne Gouin. Kring honom kretsar ytterligare fem kvinnor som har sina skäl att avsky eller skydda honom. Jag älskar att läsa Georges Simenon. Han påminner mig om Tjechov. William Faulkner Superb En av de mest beroendeframkallande författarna En unik berättare. Observer

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Blommiga Barbro

2020-03-31

Betyg

Åter igen förundras jag över det mycket moderna språket som säkerligen chockerade vissa läsare på 50-talet. Språket för mig, särskilt de ganska för sin tid ingående beskrivningar om sex känns mer som 1970-tal. Så böckerna är verkligen inte omoderna på något vis. Och jag gillar Maigret och hans förhörsteknik och jag gillar att böckerna inte är särskilt långa. Välskriven, småspännande och underhållande. Den når dock inte upp till samma briljans för mig som: Maigret och den gamla damen som jag tyckte var en utmärkt deckare. Den här är något tråkig från och till med ett väldigt litet persongalleri. Men absolut läsvärd och jag fortsätter genast med ytterligare en Maigret-bok!
Som vanligt i en strålande uppläsning av Anna Godenius!
Slutbetyg, en stark 3:a! Rekommenderas!