Quentin Coldwater är begåvad men olycklig. Han går sista året på high school och är ett geni. Han är hemligt besatt av en serie fantasyromaner han läste som liten, om fem barn och deras äventyr i ett magiskt land som heter Fillory. Jämfört med det känns allting i hans riktiga liv grått och färglöst. Allting förändras när Quentin oväntat blir antagen till Brakebills, ett väldigt hemligt och väldigt exklusivt college i norra delen av staten New York. Väl där genomgår han en grundlig och tuff utbildning i hur man praktiserar modern trollkonst. Han upptäcker även alla andra saker som människor lär sig på college: vänskap, kärlek, sex, sprit och tristess. Men någonting saknas fortfarande. Magin skänker honom ingen lycka. Magin skickar inte iväg honom på några äventyr. Men efter examen gör Quentin och hans vänner en fantastisk upptäckt: Fillory finns på riktigt och nu börjar en fantastisk resa...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jag tycker det här är en fantastisk bokserie. Klart en av de bästa i fantasygenren på senare tid! På nätet jämförs den ofta med Harry Potter, jag fattar inte varför. De handlar båda om trollkarlar som ska lära sig magi, men där tar likheterna slut. Jag skulle säga att Magikerna mer är en kombination av Narnia och Skivvärlden av Pratchett i en lite mer synisk och modern tappning.
Betyg
Jag är lite kluven till betyget. Boken har många uppfriskande element vilket gjorde den intressant. Den påminner på många vis om någon typ av Alice i underlandet-berättelse korsad med Narnia samt Harry Potter. Men sen tar vi bort barnen och slänger in ett gäng ungdomar varav de flesta är otroligt omogna och osympatiska. Jag tycker faktiskt rätt illa om alla utom Alice, men de gör ändå berättelsen rätt rolig då och då. Dock känns slangen rätt löjlig och jag stör mig också på slarvet kring hur många år som gått på Brakebills samt hur gammal Quentin är. Allt som allt är boken egentligen rätt rörig och känns som en litterär häxblandning. Ändå kommer jag på mig själv med att tycka att den har ett driv och väcker mitt intresse. Jag uppskattar också att handlingen sträcker sig över år vilket känns ovanligt nuförtiden.
Betyg
Buhu, stackars Quentin. Han är nämligen aldrig nöjd. Det är alltid, alltid, alltid synd om honom, även när han själv varit otrogen mot sin flickvän eller till och med när hon till sist upphör i intet, då är det inte henne vi ska tänka på: nej, det är stackars, stackars Quentin. Visserligen fungerar en mänsklig hjärna på det här viset. Jag är precis likadan, även om jag helst vill tro något annat. Jag är medveten om det. Jag är också fullkomligt på det klara att jag inte orkar läsa 500 sidor om någon annans självömkan, eftersom jag knappt står ut med min egen.
Min känsla genom hela boken, som jag inte kan slå ifrån mig, är att Lev Grossman hittar på det som händer allteftersom. "Oj, nu slänger vi in lite gäss. Och nån lärare. Sen glömmer vi bort att vi slängde in läraren och hoppar till femte läsåret istället. Ska vi hälsa på Alices föräldrar? Ja! Och sen kan vi hoppa till något annat." Det bara händer saker, utan röd tråd, i en oändlig mängd sidor. Jag kommer på mig själv med att högt flera gånger mässa "bla bla blaaaaaaa" för att sedan hoppa en halv sida framåt, bara för att se om det överhuvudtaget kommer komma någon poäng någon gång. I slutet sitter jag mest mållös och funderar på vad som ens hände.
Jag förstår (eller tror mig förstå) att Grossman vill visa på den bittra verkligheten. Vad som skulle hända om du eller jag fick reda på att vi var lämpade för att utöva magi i 18-årsåldern och vilken icke-Harry-Potterig vändning det skulle ta. Och absolut, det skulle antagligen inte fungera på samma sätt som i de magiska böcker vi läser. Tonåringar skulle fortsätta vara tonåringar även om en magisk värld öppnades för dem, och det är precis det som Grossman låter de vara. MEN. Utan en Voldemort, eller en Sauron, eller ett hot av något slag, (om vi räknar bort vardagens tristess och vår egna längtan efter självutplåning), så blir det till sist poänglöst. Meningslöst. Jag förstår inte varför jag ska läsa dessa sidor och jag förstår verkligen, verkligen inte varför jag skulle vilja läsa bok 2 eller 3 för vad kan ens nödvändigtvis hända där? Hur kan Quentin komma att tycka MER synd om sig själv? Snark.
Jag är dock fascinerad över hur Grossman skriver mellan raderna hela tiden. Det händer massor i boken, samtidigt som det inte händer någonting. Plöstligt har Quentin varit på Antarktis i ett halvår och sedan tagit sig hem igen, och det under samma antal sidor som Harry Potter suttit av en kvarsittning hos Snape. Det går fort i Magikerna, fem år på college upptar inte ens halva boken, och ändå känns det som att jag har lärt mig den här världens magi både utan och innan. Det är skickligt gjort. Men tyvärr försvinner det roliga så fort skolans tid är slut, och jag finner andra delen av boken lika förvirrande, meningslös och skrattretande som Quentin finner vardagen. Det kanske är meningen, men det är inte vad jag vill ha ut av en bok, tyvärr.
2014-07-02
Betyg
Hade höga förväntningar som boken tyvärr inte levde upp till. Ändå en helt okej fantasyskildring där uppföljaren är snäppet bättre. Den enda likheten med Harry Potter är för övrigt att Quentin studerar magi, men den har över huvud taget inte samma magiska känsla. Och det är verkligen inget plus att alla hans år på Brakebills bara flyger förbi.
Betyg
Det står på den att den i princip är en hyllning till narnia och Harry Potter. Jag skulle vilja påstå tvärt om. Den är pinsamt dålig utan några originella idéer och karaktärer man bara stör sig på. Det kändes som att boken tog slut i mitten men sen tog den fart igen. Spårade helt ut.
2014-02-22
Betyg
Sämsta bok jag läst på länge. Förstår inte vitsen med den. Försöker han vara rolig? Misslyckas. Herregud säger bara Pratchett och Adams . Meningslös historia med meningslösa karaktärer är möjligen möjligen rolig om man är extremt full när man läser den. Kan fatta själva grejen att driva med Harry Potter och Narnia och annan sån litteratur men det är ju bara dåligt. Och inte bryr man sig ett skit om karaktärerna. Ge mig tillbaka 2h av mitt liv Lev, och sluta skriv så här.
Betyg
Jag älskar sagor så när jag köpte boken var förväntningarna höga, inte minst efter att ha läst alla fina omdömen på bokens omslag. Och visst, det roar mig men likheterna med Narnia stör mig något, kanske för att historien är väldigt klen om man jämför de två. Att det skulle vara en saga för vuxna för att man använder ord som kuk och knulla här och där har jag också lite svårt att acceptera. Men, på det stora hela myser jag mig igenom boken. Hade det inte varit för att konceptet faller mig så väl i smaken hade betyget blivit en tvåa.
Betyg
Jag tror att Lev Grossman hade roligt när han skrev den här boken. Av tidigare recensioner att döma hade jag väntat mig något mörkt och långdraget, och innehållet fick mig att associera till Fowles, Illusionisten. I utförande är de böckerna verkligen helt olika. Magikerna är skriven på ett pratigt sätt. Långa meningar, men ändå lättläst. Späckad med blinkningar till så gott som all brittisk-/amerikansk fantasy, äldre och nutida, som jag har läst. Huvuddragen är att vi möter en annan trollkarlsskola och ett annat Narnia, men alla de ifrågasättande kommentarerna ställs, om hur det är att ha sett det mesta tills man inte längre blir förtrollad av en värld fylld med magi och fantasi. Äh, den är kul, helt enkelt. Och jag gillar att allt får hända i ett svep i en bok.
Betyg
Trots att jag egentligen inte tyckte så mycket om boken. Delvis pga att jag inte är en fantast av denna typen av böcker. Så måste jag ändå ge den en trea i betyg.
Men att jämföra den med Harry Potter ( som jag däremot älskar ) tyckte jag inte stämde riktigt.
Det fanns visserligen magi. Men det kändes som om den hastades fram. Sen var det sån enorm magi ibland att dess like saknar motstycke. Dessutom tyckte jag den var lite rörig ibland.
Dock kanske jag ska läsa framtida böcker i serien. En del av mig är trots allt lite nyfiken på Quentins vidare öden och äventyr.
Betyg
Det är väldigt högt tempo i Magikerna och då inte i en positiv mening. Författaren skyndar sig igenom väldigt stora delar av Quentins liv vilket gör att det blir ganska ointressant. Det går för fort fram och författaren stannar aldrig upp vilket gör att allt bara flimrar förbi och jag blir aldrig riktigt intresserad av varken historien eller Quentin.
Karaktärsskildringarna känns ganska realistiska. Framför allt skildringen av huvudkaraktären Quentin. Men på något underligt sätt kommer jag honom aldrig riktigt nära ändå. Det beror nog på tempot som jag nämnde ovan. Miljöbeskrivningarna fungerar och lite annorlunda än vanliga fantasyböcker men även de något för kortfattat och inte så målande.
Boken blir som mest intressant efter Quentins examen men vägen dit känns som en lång transportsträcka.
Jag har egentligen väldigt svårt att sätta fingret på varför jag inte tycker om boken men speciellt imponerad är jag inte. Jag tror att jag saknar att boken inte får mig att känna någonting. Varken oro, glädje, rädsla eller nyfikenhet. Den lämnar mig med andra ord helt oberörd.
Kika gärna in på min ljudboksblogg: www.bokbrus.se
2013-05-16
Betyg
Som en blandning av Harry Potter och Narnia där man tagit bort allt som var bra ...
2013-04-11
Betyg
Jag brukar älska fantasy av alla slag men den här fick jag kämpa mig igenom trots att den är välskriven.
Börjar bra men sen är den seg, seg, seg och jag slutade bry mig om både karaktärerna och historien. Ibland glimmade det till och blev intressant vilket gjorde att den får åtminstone en stjärna.
2013-03-23
Betyg
Ganska seg periodvis. Inte en bok som jag vill rekomendera, det finns mycket bättre fantasy.
Betyg
Försökte ge boken en chans, men till slut, när det bara var några kapitel gav jag upp. Det hände ingenting... Läs hela min recension här: http://www.boktipset.se/blogg/kimselius_bokblogg/2013/03/11/magikerna-av-lev-grossman/
Betyg
En bok jag INTE rekommenderar. Läs min recension här: http://www.boktipset.se/blogg/kimselius_bokblogg/2013/03/11/magikerna-av-lev-grossman/
Betyg
En bok som verkligen skiftar i kvalité. Jag tycker det går alldeles för snabbt i vissa avseenden och för långsamt i andra. Känslan är att skolåren hastas igenom för att nå slutet och livet efter. Slutet får mig att vilja läsa uppföljaren men att jämföra den med Harry Potter är den inte värd.
Betyg
En svag trea måste läggas till för den är egentligen alldeles för lång, den fyller helt enkelt inte antalet sidor. Många gånger blir den rent av tråkig och ibland går den på snabbspolning.. Fem år på college avverkas på 250 sidor. Kan jämföras med det knappa året som Harry Potter avverkade på en bok som var minst dubbelt så lång. Detta medför att man inte riktigt får lära känna karaktärerna, jag bryr mig helt enkelt inte om vad som händer dem. Om de lever eller dör.
http://romeoandjuliet.blogg.se
Betyg
Ta en handfull Harry Potter, lika stor del Narnia, en nypa Sagan om ringen och blanda samman med en rejäl dos ”sex, drugs and rock’n'roll” så har du Magikerna i din hand.
Läs mer: http://litteraturkvalster.wordpress.com/2013/01/18/magikerna-och-lite-sex-drugs-and-rocknroll/
Betyg
Jag hade enormt höga förväntningar på denna, men det var något som saknades. Den kändes stundtals oerhört seg, karaktärerna kändes platta och mot slutet var jag inte alls intresserad av vad som skulle hända utan ville bara att den skulle ta slut. Ger den dock en (svag) trea eftersom den ändå var bra under vissa partier, välskriven och jag gillade idén.
2011-08-11
Betyg
Jag väger mellan en fyra och en femma i betyg, eftersom den för mig var otroligt fängslande och exakt det jag var ute efter när jag började läsa den. Historien håller hög fart, emellanåt lite för hög kanske, och karaktärerna känns ovanliga och därmed intressanta. Tycker inte att slutet ballade ur nämnvärt och kan knappt vänta på uppföljaren!
Betyg
Jag älskade den.
Flera stunder skrattade jag eller blev förvånad över hur nästa steg i handlingen skedde. Quntin och alla han vänner på skolan gör att jag bara vill fortsätta att läsa men samtidigt att jag inte vill att boken ska ta slut.
Den är spännande, omväxlande med ett kvikt språk som livar upp hela historien.
Resan till Fillory mot slutet gör att hela boken tar en vänding från det deppiga New York de befinner sig i till strider i skogen för att bli kung och drottning.
Jag vill bara att tiden ska gå lite så att jag kan ha nöjet att läsa om boken när jag har glömt alla små detaljer som Lev Grossman har lyckas få med och som har gjorde boken så bra som jag tycker den är.
2010-03-19
Betyg
En av de bästa böcker jag läst på länge! Garanterat fängslande från första sidan.. Gillade du Den hemliga historien? Då gillar du den här..
Betyg
Trots att boken är över 500 sidor känns den alldeles för kort med tanke på allt det innehåll som författaren velat ha med. Lite mer fokus hade inte kunnat skada...dock måste jag ju säga att jag tycker boken var rätt oförutsägbar och väldigt gripande framförallt mot slutet. Vissa partier, minns framförallt ett kapitel, är helt sagolika.