
Bridget Jones är tillbaka! Äldre men knappast klokare I Bridget Jones. Mad about the boy har Bridget Jones fyllt 50, fått två barn, det är fortfarande trassligt på kärleksfronten, och sociala medier gör inte livet lättare. Vad gör man om en väninna har 60-årsfest samma dag som ens pojkvän har 30-årsfest? Är det fel att ljuga om sin ålder när man nätdejtar? Är det värre att dö av botox eller att dö av ensamhet till följd av rynkor? Twittrar verkligen Dalai Lama eller är det hans assistent? Är det vanligt att få färre följare ju mer man twittrar? Är det normalt att vara för fåfäng för att ta på läsglasögonen när man kollar om ens toyboy har huvudlöss? Är det samma sak att ligga med någon efter 2 dejter och 6 veckors messande som det var att gifta sig med någon efter 2 möten och 6 månaders brevskrivande på Jane Austens tid? Bridget Jones grubblar över dessa och andra dilemman...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Nu har jag läst ut den tredje och förhoppningsvis avslutande delen i bokserien som började med "Bridget Jones Dagbok" och följdes upp av uppföljaren "På spaning med Bridget Jones" som båda har fått filmatiseringar. Så min plan var att hinna läsa den här tredje boken som heter "Bridget Jones : Mad about the boy" innan den tredje filmatiseringen "Bridget Jones Baby" har svensk biopremiär i september. Att filmen hade en annan titel än boken gav mig dåliga vibbar som jag nu fått bekräftade. På vilket sätt ska jag nu berätta med denna bokrecension. Men först lite om handlingen.
I Bridget Jones. Mad about the boy har Bridget Jones fyllt 50, fått två barn, det är fortfarande trassligt på kärleksfronten, och sociala medier gör inte livet lättare.
Vad gör man om en väninna har 60-årsfest samma dag som ens pojkvän har 30-årsfest? Är det fel att ljuga om sin ålder när man nätdejtar? Är det värre att dö av botox eller att dö av ensamhet till följd av rynkor? Twittrar verkligen Dalai Lama eller är det hans assistent? Är det vanligt att få färre följare ju mer man twittrar? Är det normalt att vara för fåfäng för att ta på läsglasögonen när man kollar om ens toyboy har huvudlöss? Är det samma sak att ligga med någon efter 2 dejter och 6 veckors messande som det var att gifta sig med någon efter 2 möten och 6 månaders brevskrivande på Jane Austens tid? Bridget Jones grubblar över dessa och andra dilemman medan hon snubblar fram i tillvaron som ensamstående mamma och försöker twittra och sms:a samt återerövra sin sexualitet i det som vissa omoderna människor kallar "medelåldern".
Mina farhågor kring den kommande filmatiseringens namn "Bridget Jones Baby" blev som sagt bekräftade. Jag fick onda vibbar redan när jag läste på "Bridget Jones: Mad about the boy" bokens baksida och kort därefter tittade på affischen till den kommande filmen. Där prydde bla Colin Firth (Mark Darcy) omslaget. Samt Patrick Dempsey som spelar någon påhittad karaktär som inte fanns med i boken. Filmen ska handla om att Bridget Jones och Mark Darcy har gjort slut. Bridget har sedan legat med en annan karl spelad av Patrick Dempsey. Sedan blir hon gravid och vet ej vem pappan är. Ett nytt triangeldrama uppstår då inte ens Bridget Jones vet vem pappan är. Hugh Grants karaktär är ute ur bilden och dessutom verkar Bridget Jones se betydligt yngre ut än den 50 + version som vi får möta i boken. I boken är Mark Darcy död i en yrkesolycka som medlande advokat i krigshärjade länder. Bridget Jones är en änka som har två barn och träffar en 30-årig toyboy via twitter och Bridget försöker därmed att ofrivilligt möta livet som en medelålders kvinna.
Dessa olikheter stör mig så pass mycket att jag inte tänker se filmen "Bridget Jones Baby" på bio. Boken däremot tilltalade mig. Det är med samma vanliga mix av tragik och humor vi får möta Bridget Jones liv i detaljerat dagboksformat. Det handlar mycket om vikt, vad hon äter och hur andra kommer att se på henne beroende på vad som finns i hennes klädgarderob och hur urvalet passar på en 50 + kvinna. Samt om hur hon funkar som yrkeskvinna/ensamstående mamma.En del detaljer kring vikt osv kan man ibland skumläsa sig igenom för att de blir som tråkiga upprepningar.Men det gör bara att man kan ta sig framåt snabbare. Boken tar även upp mycket kring hur samhället ser ut idag med nätdejting och sociala medier och hur svårt det är för nytillkomna användare att förstå den världen. Boken är uppdelad i oftast korta och lättlästa dagbokskapitel som man kan hinna läsa på korta bussresor osv. Så jag gillade bokens upplägg och sträckläste långa partier varje gång jag tog mig tid att läsa.
Boken kan starkt rekommenderas. Men vill man läsa den i förberedande syfte inför den kommande Bridget Jones filmen så lär man bli besviken. Och då är det filmen man kommer att bli besviken på. Boken "Bridget Jones : Mad about the boy" däremot är lika bra som de andra två. Man får förbereda sig på en lite mörkare bok där vi får möta en något deppigare Bridget Jones. Men hon är sig lik och i det mörka finns även humor. En fyra av fem möjliga får boken i betyg av mig. Men jag är lite deppig över att en filmatisering av "Mad about the boy" kanske aldrig får se dagens ljus.
2015-08-08
Betyg
Förutsägbar och ganska tjatig. Men sen gillar jag ju Bridget i grunden och förlåter därför allt och läste åtminstone ut boken.
Betyg
Det blir lite för mycket twitter och dejtinghysteri för min smak. Jag blir så trött och känner mig gammal fast att jag bara är i 30årsåldern än. Hade önskat att Bridget hade mognat lite efter 50 år, men att hon ändå varit Bridget. Tror att det hade gått att skriva, snäppet allvarligare... men nu känns hon mest tramsig och oftast värre än en 20-åring. Hon har ju ändå två barn som nyss förlorat en pappa att ta hand om? Mest fokus på sig själv, ungefär som sin egen mamma. Kanske är det någon charm i att hon är som hon är? Ibland får hon mig trots allt att le. Småtrevlig! Det skulle säkert göra en strålande film!
Betyg
Vår älskade Bridget Jones är tillbaka! Men vem hade anat att den ständiga kedjerökande singelkvinnan vid 51 års ålder skulle vara änka och mamma till två små barn?
Det är hon i alla fall i "Mad about the boy".
Boken är som tidigare böcker skriven i dagboksform och Bridget är fortfarande lika rolig, kvick och hysterisk. Hon jagar Twitterföljare, kämpar mot övervikten och letar naturligtvis efter kärleken.
Trots att man skrattar högt på vissa ställen i boken så ska man ändå ge Fielding en eloge för att hon vågar ta upp ämnen som är lite tabu: hur man går vidare i livet efter att ha förlorat en livskamrat och det allra mest otänkbara av allt; när en äldre kvinna träffar en betydligt yngre man.
"Mad about the boy" är inte på något sätt ett litterärt mästerverk. Men den är rolig, underhållande och en frisk fläkt. Och ett måste för oss som älskar Bridget!
Chicklit-genren har de senaste åren varit en besvikelse för mig och därför är Fieldings (och Bridgets!) comeback så välkommen. Det är befriande att läsa någonting som lockar till skratt och värmer hjärtat på bästa möjliga sätt.
Lättläst bok.
Betyg
Kan inte annat än tycka väldigt mycket om denna! Bridgets samspel med sina barn är något av det vackraste och finaste jag läst! Låt gå att männen är klyschor och hellre värderas efter utseende och hur bra de är i sängen, och att Bridget egentligen bara är bra på just att ta hand om sina barn
2014-05-10
Betyg
Då JÄVLA dålig så jag stod inte ut att lyssna klart. Efter 60 avsnitt orkade jag inte tortera mig mera, Rachel Molins inläsning är som alltid usel. Det kliar i öronen när jag hör henne.
Betyg
Enkelt... och det var befriande efter andra tunga trista böcker som inte fångat mig alls... tänk att bara få bläddra och ändå hänga med i storyn, precis vad jag behövde... men i längden... nja då blir det trist och förutsägbart... och man tröttnar lätt på formen av dagboksanteckningar... i det stora hela är denna bok bättre som film, en romantisk komedi som de övriga böckerna blivit, det blir säkerligen galant... kanske har boken blivit mer filmisk än vad den behövde tack vare att Fielding hoppas på en filmatisering... för som bok håller inte denna särskilt långt.. men inte dålig... lagom alltså...
Betyg
Det är nästan oansvarigt av mig att sätta ett så högt betyg, för boken är rent objektivt inte jättebra och inte riktigt god litteratur. Men! Jag älskar Bridget Jones och jag tycker att Fielding gör allt rätt här. Att ha låtit Darcy dö är genialiskt! Och då älskade jag honom också, i tidigare böcker.
Betyg
Mad about the boy av Helen Fielding var en bok som jag nästan slutade att lyssna på, eftersom den var otroligt jobbig i början. Men jag tycker om Bridget Jones och ville veta hur det hade gått för henne i livet, därför fortsatte jag lyssna, trots att uppläsaren skrek i mina öron.
En bit in i boken fängslades jag trots allt av berättelsen. Där fanns många kvickheter som fick mig att skratta, men ibland kändes det bara plumpt och lite uttjatat.
Det här är ingen bok som jag skriker: Läs! Däremot tycker jag att du ska ge den en chans om du gillar Bridget Jones, i övrigt kan du vara utan boken. Läs hela recensionen här: http://www.boktipset.se/blogg/kimselius_bokblogg/2014/04/11/mad-about-the-boy-av-helen-fielding/
Betyg
Mad about the boy av Helen Fielding var en bok som jag nästan slutade att lyssna på, eftersom den var otroligt jobbig i början. Men jag tycker om Bridget Jones och ville veta hur det hade gått för henne i livet, därför fortsatte jag lyssna, trots att uppläsaren skrek i mina öron.
En bit in i boken fängslades jag trots allt av berättelsen. Där fanns många kvickheter som fick mig att skratta, men ibland kändes det bara plumpt och lite uttjatat.
Det här är ingen bok som jag skriker: Läs! Däremot tycker jag att du ska ge den en chans om du gillar Bridget Jones, i övrigt kan du vara utan boken. Läs hela recensionen här: http://www.boktipset.se/blogg/kimselius_bokblogg/2014/04/11/mad-about-the-boy-av-helen-fielding/
Betyg
Jag läste böckerna ?Bridget Jones dagbok? och ?På spaning med Bridget Jones? som kom ut i slutet av nittiotalet, och jag tyckte mycket om dom.
Nu har det kommit en fristående fortsättning på böckerna, där Bridget Jones nu är i femtioårsåldern och har två barn. ?Chick lit? har blivit ?Woman lit?.
Och jag tyckte verkligen att den här boken levde upp till mina förväntningar. För det var samma härliga humor som i dom tidigare böckerna. Även en blandning av humor och allvar.
Så jag rekommenderar absolut boken.