Välkommen till London ? men se upp för gastarna! Under många år har hela England plågats svårt av en epidemi ? av vålnader. Rasande, illasinnade, ofta rent livsfarliga. Antalet spökagenter ökar ständigt, alla med samma affärsidé: att förgöra spöken. Men endast barn har den rätta övernaturliga förmågan som krävs för att hitta dem.När Lucy, en ung Talang med stor ambition, anländer till London, är hon säker på att hon ska få anställning hos en av de mest framstående agenturerna. Istället hamnar hon hos Lockwood & Co., den minsta firman i hela stan. Efter ett jobb som får ett katastrofalt avslut sinar uppdragen, och Lucy och hennes kollegor har inget annat val än att anta sin farligaste utmaning någonsin. På det mest hemsökta godset i England väntar den Skrikande trappan, det Röda rummet och inte minst en grupp mördade, och väldigt ilskna, kättarmunkar.
Visa mer
Recensioner
2014-03-03
Betyg 
Den skrikande trappan av Jonathan Stroud, var ingen bok som fångade mig direkt. Det var så många ord, med det menar jag att det var så väldigt mycket miljöskildringar i början av boken, lite onödigt eftersom det förtog spänningen.
Sedan lossnade det, orden flödade på ett helt annat sätt, spänningen var där och det var otroligt svårt att lägga ifrån sig boken. Därför tyckte jag om boken, den var annorlunda och kul!
Boken handlar om spöken som har hemsökt England i många år. Det är bara barn som kan se spökena, därför är det barnen som arbetar med att fördriva spöken från husen. Det kan vara riktigt farligt att vara utomhus efter mörkrets inbrott, om man inte är spökjägare som Lucy Carlyle. Även om hennes jobb innebär att hon dagligen riskerar livet. Något hemskt händer när hon utför ett uppdrag och hon flyttar till London. Där har hon svårt att få arbete, eftersom hon inte har de rätta pappren, även om hon är nog så kvalificerad. Läs hela recensionen här: http://www.boktipset.se/blogg/kimselius_bokblogg/2014/03/03/boktips-den-skrikande-trappan/
2014-03-03
Betyg
Den skrikande trappan av Jonathan Stroud, var ingen bok som fångade mig direkt. Det var så många ord, med det menar jag att det var så väldigt mycket miljöskildringar i början av boken, lite onödigt eftersom det förtog spänningen.
Sedan lossnade det, orden flödade på ett helt annat sätt, spänningen var där och det var otroligt svårt att lägga ifrån sig boken. Därför tyckte jag om boken, den var annorlunda och kul! Läs hela recensionen här: http://www.boktipset.se/blogg/kimselius_bokblogg/2014/03/03/boktips-den-skrikande-trappan/
