
Gasen i botten, insisterar det gamla lantmäterirådet Taavetti Rytkönen som råkat hamna i baksätet på en taxi. Det blir början till en strapatsrik färd. Den forne pansarsoldaten Rytkönens minne är inte det bästa men kampviljan är det inget fel på om han bara kunde komma ihåg vad han heter, var han bor och varför hans plånbok är full av pengar. I ett hisnande tempo och med dråplig humor hålls läsaren i ett fast grepp från början till slut. Huvudpersonernas alltmer komplicerade inbördes relationer präglas av värme, kamratskap och medkänsla, och över alltsammans svävar den ödesmättade rök som krigsveteranen Heikke Mäkitalo låter sitt egenhändigt skapade småbruk gå upp i. Arto Paasilinna kittlar till många skratt med sina varma, vanvettigt humoristiska och på samma gång absurda berättelser.
Visa mer
Recensioner
Betyg
Inte den bästa boken av Paasilinna. Liknar emellanåt Hundraåringen som klev ut genom fönstret (eller tvärtom), men är inte riktigt lika osannolik. Karaktärerna och handlingen går i klassisk Paasilinna-stil, men språket och det underfundiga (som känneteckar Paasilinna) saknas i den här boken. Läs gärna något annat av honom.
Betyg
Det här är på tok för likt Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (eller egentligen snarare tvärtom) för att jag ska tycka om det. Gammal man åker runt och ställer till problem alternativt löser dem och det blir så klart massor av förvecklingar, putslustigheter och (o)lyckliga sammanträffanden och möten. Det är alldeles för mycket buskis för att det ska passa mig. Läs mer på http://bokslut.blogspot.se/2012/05/livet-ar-kort-rytkonen-lang-av-arto.html
Betyg
Sträckläste den här på nattåget mellan Luleå och Stockholm 1995. Det jag minns mest är episoden med den gamle mannen som fullständigt utplånar sitt torp i skogen. Och myndighetsrepresentatnten som så djupt imponeras av hans grundliga arbete. Men den är ju fullspäckad med sådana underbara små historier. Skojig bok om livet, åldrandet och döden. Det är möjligt att genuspolisen i mig skulle reagera negativt om jag läse den idag, men det vill jag låta vara osagt.