
"Lilla Darling. För andra är hon lite bimbo. Lite slampig. Ganska ytlig. Festar hårt. Fast ändå en helt okej tjej som går i flock med de andra brudarna. Men inte för mig. Lilla Darling är meningen med mitt liv, jag vet bara inte hur jag ska berätta det för henne." Varje morgon målar Jerry en sorgrand runt sina ögon, svart kajal mot det blå. Det finns de som tror att han är bög för att han sminkar sig, men så är det inte. Han har bara så mycket svartkänslor att han måste visa det svarta. Bland de andra i gänget känner han sig som en skugga, en som finns där och glider med, men som i övrigt är helt ointressant. Och hemma är klyftan mellan honom och de frireligiösa föräldrarna avgrundsdjup. Förutom lillasystern Annie är Lilla Darling den enda som är viktig för Jerry. Han ser något hos henne som de andra i gänget inte ser, och han vet att hon luktar som sommar - som en sommar med regn. ...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Ja det här var väl gulligt, med ännu en författare som försöker förklara för oss andra varför tonåringar ibland bär mycket svart kajal. Som alltid dyker den här konstiga förklaringen upp och tyvärr så gör ju det att det blir svårt att ta boken på allvar. Men annars är det ju rätt hyfsat....
2011-07-20
Betyg
stark handling, starka känslor speciell men tycker att det skulle ha kunnat sluta annorlunda.
Betyg
Johanna Nilsson borde börja skriva för vuxna igen, gillade Janis den magnifika men den här är så tydligt skriven av en vuxen som beskriver tonår med allt en vuxen tänker att "dagens ungdom" gör, knarkar, super och slåss liksom. kärlekshistorian är rätt fin och familjerelationerna också.
Betyg
Nilsson språk känns igen genom boken. Tycker dock handlingen inte är så speciell. Det är spännande att se om Jerry kommer få Lilla darling eller inte med invandrarbråk-grejen tycker jag inte helt hör ihop med resten och inte helt utklaras. Men jag följer med Nilsson och är inte besviken när slutet kommer.