Kambilis far Eugene Achike är en riktig hjälte. Han tar hand om de sina, han äger en tidning som oförskräckt kritiserar korruptionen och maktmissbruket i samhällets högsta skikt, han får pris av Amnesty International och skänker stora summor till välgörande ändamål.Men i hemmet är han en tyrann. Han misshandlar sina barn och sin fru om de gör det minsta avsteg från det han betraktar som den enda sanna vägen, en hårdhänt och intolerant katolsk tro. Han har till och med stött bort sin egen far, eftersom denne hållit fast vid sina förfäders religion. Kambili och hennes bror Jaja får en aning om ett annat sätt att leva när de under en tid får bo hemma hos sin faster, som i sin kärleksfullhet och rättframhet är sin brors raka motsats. Denna aning om ett friare liv växer till ett uppror hos Kambili och Jaja. Familjens maktordning är plötsligt i gungning och en våldsam brytning blir mer och...
Visa mer
Kambilis far Eugene Achike är en riktig hjälte. Han tar hand om de sina, han äger en tidning som oförskräckt kritiserar korruptionen och maktmissbruket i samhällets högsta skikt, han får pris av Amnesty International och skänker stora summor till välgörande ändamål.Men i hemmet är han en tyrann. Han misshandlar sina barn och sin fru om de gör det minsta avsteg från det han betraktar som den enda sanna vägen, en hårdhänt och intolerant katolsk tro. Han har till och med stött bort sin egen far, eftersom denne hållit fast vid sina förfäders religion. Kambili och hennes bror Jaja får en aning om ett annat sätt att leva när de under en tid får bo hemma hos sin faster, som i sin kärleksfullhet och rättframhet är sin brors raka motsats. Denna aning om ett friare liv växer till ett uppror hos Kambili och Jaja. Familjens maktordning är plötsligt i gungning och en våldsam brytning blir mer och mer oundviklig.Med Lila hibiskus har Chimamanda Adichie skrivit en berättelse som med både inlevelse och precision visar hur en yttre godhet kan rymma både brutalitet och brist på empati. Hennes porträtt av Eugene Achike kan väl mäta sig med Ingmar Bergmans biskop Vergerus i Fanny och Alexander när det gäller att gestalta motsägelsefullhet och religiöst bigotteri.
Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker
En favorit, jättebra! Det får plats så mycket i en ganska kort bok, den är kärnfull och välskriven. Familjens historia berör och jag blev väldigt ledsen och arg ibland men tyckte också att det fanns en del fina händelser. I bakgrunden finns en till berättelse om samhället som förändras som hade kunnat vara i fokus för en egen bok men nu berättas båda historierna tillsammans på ett bra sätt. Miljön är för mig ganska okänd, men personerna är bra beskrivna och var lätta att relatera till.
Jag är fan av denna fantastiska författarinna och kanske är jag inte särskilt objektiv nu, men jag gillar verkligen denna bok. Nog för att jag skulle vilja ha ett lyckligare slut med giftermål och hela faderullan men det är Ok, för det är Adichie. Historien är kanske inte heller den mest spännande, men det är ändå något som får mig att vilja läsa mer. En uppföljare hade varit helt ok för mig.
Lite svår att få grepp om tycker, hittar inte riktigt tråden. Dock bra om klass, struktur och det privata som inte alltid är det man kan tro. Tycker fortfarande att ”En halv gul sol” är den bästa.
Lite svår att få grepp om tycker, hittar inte riktigt tråden. Dock bra om klass, struktur och det privata som inte alltid är det man kan tro. Tycker fortfarande att ”En halv gul sol” är den bästa.
3,5. Att läsa "Allt faller sönder" innan den här lyfter den här boken. Chimamanda skriver bra ändå men med den i färskt minne blir det en helt annan dimension på den här boken. Den är läsvärd ändå, hon skriver ju så bra!
En av mina Favoritförfattare! Skildrar människor och livet så bra, man förstår verkligen hur förödande det är för barn att växa upp i ett sådant hem, alla pengar i världen hjälper mot det.
Så nära en femma det bara går att komma... Chimamanda Ngozi Adichies språk är så enkelt och lätt, berättelsen flyter på helt utan motstånd. Och porträttet av den unga kvinnan som är bokens huvusperson, såväl som av hela Nigeria som nation, är riktigt bra och trovärdiga. Återigen visar Ngozi Adichie att hon hör hemma bland världens främsta författare!
Den här hade jag höga förväntningar på och då blir jag ofta besviken. Inte speciellt bra. (Men om du åker till Royal Holiday Palace i Lara, Turkiet så finns den i hotellbiblioteket, jag lämnade den där)
"Man kan tycka att motsättningen är väl enkel och tydlig. ?En halv gul sol? är mer komplex och sinnrik. Men den här romanen är tillräckligt kraftfull och livsklok för att läsas och minnas i detta författarskap, som är så oerhört löftesrikt." http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/chimamanda-ngozi-adichie-lila-hibiskus
Lila Hibiskus är klart läsvärd och historien om Kambili och hennes familj griper tag i läsaren. Som citatet ovan anger är historien enklare men inte mindre fängslande.
Förväntningarna var höga eftersom jag tyckte mycket om En halv gul sol av samma författare, men jag lade ifrån mig boken ganska oberörd även om det var en grym historia som berättades. Men på något sätt kom boken aldrig riktigt i gång.
Började segt och ointressant men blev riktigt, riktigt bra mot slutet. Eller från och med tillbakablicken. Jag gillar tysta människor och jag gillar verkligen att läsa om dem.
det är en smart grej att blanda en familjs dynamik med pågående politiska skeenden. det politiska får mera djup och familjerelationerna får en samhällelig förankring.
Jag tycker att det är intressant med litteratur där människor avspeglas som varken helt onda eller helt goda. Verkligheten finns i nyanserna, inte i ständiga motsatser.
Jag tycker båda hennes böcker är bra, en halv gul sol handlar om Biafrakriget och dess hemskheter , i lila hibiskus får man läsa om en familj som styrs av pappans våld. Man blir ledsen och arg och man kan undra om vad som helst är tillåtet i det godas namn.
Tyvärr uppleverjag boken konstruerad och spretig. Dåligt flyt i språket och jag blir inte alls gripen av berättelsen. Skildrar ett syskonpar i Nigeria som har en tyrann till far, deras relation till fastern som är allt fadern inte är och en kärleksrelation till en katolsk präst. Besviken.
Det är en liten bok som rymmer en stor historia om Kambili och hennes bror Jaja.
Kambilis far Eugeneär en hjälte som vågar kritisera maktmissbruket i samhällets högsta skikt och som skänker stora summor till välgörande ändamål.
Men i hemmet är han en tyrann. Han misshandlar sina barn och sin fru om de gör det minsta avsteg från den enda sanna vägen, en hårdhänt och intolerant katolsk tro. Kambili och Jaja får en aning om ett annat sätt att leva när de under en tid får bo hemma hos sin faster, som i sin kärleksfullhet är sin brors raka motsats. I den familjen diskuterar man fritt och skrattar högt. Denna aning om ett friare liv växer till ett uppror hos Kambili och Jaja.
Lade ifrån mig boken efter att ha läst ca en tredjedel men helt förlorat hoppet om att historien skulle ta sig. Oengagerande skildring av en flickas uppväxt i Nigeria
Trots att den bara är drygt 250 sidor känns den seg och dryg. Jag hoppades den skulle ta sig mot slutet men det gjorde den inte och den avslutades ganska tvärt och med en känsla av att boken inte ens börjat.
Blev lite besviken eftersom jag tyckte En halv gul sol var så ortoligt bra. Ämnet är viktigt och miljön intressant men den är inte så skickligt berättad.
En fin skildring av för mig en annorlunda miljö. En berättelse som bekräftar att sk "dubbelliv" inte bara existerar i vår kultur. Mycket onska har religionen som ursäkt. Mycket läsvärd bok.
Riktigt bra bok,kanske lite hastigt slut. Men ångesten inför pappan är bra beskriven. Maktens uppluckring skildras också väl med små medel. Mycket läsvärd!
Adichies debutbok är språkligt inte lika vass som de efterföljande böckerna. Det är fortfarande väldigt bra och angeläget, men skärpan i personporträtten, som man blivit så bortskämd med, finns inte på samma vis.