Lighthousekeeping

Winterson, Jeanette

| 2004

Flag from en

420


Motherless and anchorless, Silver is taken in by the timeless Mr Pew, keeper of the Cape Wrath lighthouse. Pew tells Silver ancient tales of longing and rootlessness, of ties that bind and of the slippages that occur throughout every life. One life, Babel Dark's, opens like a map that Silver must follow.

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

P

PL *

2014-05-20

Betyg

Började ganska bra, men föll efter ett tag. Rörig. Inget för mig.

Kim M. Kimselius

2014-02-01

Betyg

Fyrväktaren av Jeanette Winterson är en bok att njuta av. Underbart språk som väver in mig i ett behagfullt täcke av njutning. När boken är slut önskar jag att jag inte hade läst den, eftersom jag skulle vilja ha kvar njutningen av att börja läsa boken. Läs hela recensionen här: http://www.boktipset.se/blogg/kimselius_bokblogg/2014/02/01/boktips-fyrvaktaren-av-jeanette-winterson/

Kim M. Kimselius

2014-02-01

Emma

2014-01-11

Betyg

Fyrväktaren börjar bra men blir lite rörig och osammanhängande. Men det gör inget - den har ett så vackert och vemodigt språk. "[...] berättelserna som jag vill berätta för dig kommer att lysa upp delar av mitt liv, medan de lämnar resten i mörker. Du behöver inte veta allt. Det finns inget allt. Historierna skapar mening i sig själva. Tanken på existensen som en oavbruten historia är en lögn. Det finns ingen oavbruten historia, det finns upplysta ögonblick, och resten är mörker." Vad minns man egentligen av sitt liv? Vad är värt att berättas? Vad är det som betyder något av all denna tid om inte bara vissa ögonblick? Jag tyckte bäst om att läsa om Silver och Pew i fyren. Det kändes precis som om tiden hade stannat och man befann sig hos dem för en stund.

Eva Rydinger

2013-09-12

Betyg

I mina ögon den fulländade romanen. Har läst den om och om igen. Fantastiskt språk!

S

Solveig Lindkvist

2013-01-29

Betyg

Så fruktansvärt tråkig och obegriplig!

jon jon

2012-12-16

Betyg

Silver är en ung tjej som blir föräldralös när hon är 10 år. Hon får därefter bo hos den blinde fyrvaktaren Pew. Pew berättar historier för Silver, framförallt om prästen Babel Dark som bodde i staden Salt på 1800-talet. Wintersons romanbygge är målande och impressionistiskt. Det är en berättelse i en berättelse, ibland utökad med ytterligare en berättelse som de flesta av oss känner till, åtminstone ytligt. Det finns en oskuldsfull version, sedd genom Silvers oförstörda barnögon, och en mörk version: världen enligt Babel Dark. Båda bär i grunden på samma frågeställning; vad är människan? Den tydligaste ledtråden till Wintersons spörsmål får vi genom en direkt referens till Charles Darwins vetenskapliga evolutionsteori Om Arternas Uppkomst, som representerar en vetenskaplig formulering på frågan.

Tidigt i boken bekantas vi med en Josiah Dark. Josiah betyder på hebreiska "herren ger en gåva" (Wintersons adopterades som ung av en djupt religiös familj). Josiah fantiserade om att en fågel skulle flyga iväg med honom "precis som legenden om Örnen och Barnet". Örnen och Barnet (i.e The Eagle and Child) är en gammal krog i Oxford som har direkta kopplingar till C.S. Lewis och J.R.R Tolkien. Där möttes Lewis och Tolkien tillsammans med andra författare för att diskutera allt det man kan tänka sig att författare med en mytologisk världsbild vill diskutera. Winterson importerar inte detta direkt från något litterärt verk, men det är en tydlig flört med en del av den engelska litteraturen, dessutom bor hon själv i Oxford.

"Min mor kallade mig Silver. Redan vid födseln var jag hälften ädel metall och hälften pirat". Robert Louis Stevenson skrev mot slutet av 1800-talet en äventyrsroman som heter Skattkammarön. Boken handlar om Jim Hawkins vars föräldrar äger ett värdshus. Jim får en silverslant i månaden av en besökande sjöman för att hålla utkik efter pirater. Den kanske mest kända karaktären i boken heter Long John Silver. "Hälften ädel metall, hälften pirat". Är det så att Silver ska symbolisera både silvermyntet som Jim får för sitt arbete och skattletaren Long John Silver?

Silvers struliga försök att komma över och läsa Thomas Mann's roman Döden i Venedig tolkar jag som att hon egentligen vill komma åt en annan berättelse som brukar inkluderas i samma volym som Döden i Venedig, nämligen novellen Tristan. Thomas Manns version är dock en parafras som är motsatsen till Wagners romantiserade bild av Tristan. En annan sida av samma mynt. Jekyll och Hyde, två motsatser i samma person. Silver är glänsande ljust, Dark står för mörkret, de är varandras motsatser. Babel Darks hund heter Tristan. En dag faller hunden Tristan ner för en klippa vid havet och Dark tvingas fira sig ner mellan klipporna i ett rep. Nere bland klippblocken hittar han en sjöhäst och kommer samtidigt att tänka på psalmen fäst vid klippan, som i sin tur leder till en tanke på Prometheus straff för att han stulit elden från gudarna (Dark stal elden från fyren?). Dark vill gå naken ut i havet och aldrig komma tillbaka, med sjöhästen skulle de "simma tillbaka genom tiden till en plats före syndafloden". Före syndafloden skulle Dark leva om sitt liv, vara en bättre människa. Det finns en obskyr referens till en av mina favoritfilmer Paris, Texas. Filmen handlar om en skuldtyngd man med amnesi som försöker återförenas med sin son och före detta fru. Babel Dark bär en liknande skuld och söker också efter något förlorat, han vill börja om sitt liv och reparera misstagen han gjort i det förgångna. Babels torn representerar i Genesis människans fåfänga, att hela mänskligheten en gång var unison, men straffet för att försöka bygga tornet blev att vi förlorade vår förmåga att kommunicera vilket ledde till förödande missförstånd. Vi blev tvingade att leva bland våra motsatser med den ständiga strävan efter att försöka förstå varandra. Boken handlar om de mytologiserade motsatser som återkommer i livets stora frågor. Framför allt tror jag att författaren gör upp med sina egna inre konflikter, sitt livs illusioner och spökena och hjältarna som följt henne från barndomens dunkla kammare.

Betyg 2/5

Ulla G

2012-11-30

Betyg

Berätta en historia, Pew.
Vilken sorts historia, barn?
En historia med ett lyckligt slut.
Det finns inget sådant i hela världen.
Ett lyckligt slut?
Ett slut.

Hon kan verkligen skriva, Winterson, och det känns så härligt att veta att hon har skrivit fler böcker!

Annika Olsson

2012-11-28

Betyg

Får inte riktigt grepp om den. Några sidor lyfter sedan sjunker det igen. Så håller det på. Delvis ganska rörig men språket är fint.

Ulla Englund

2012-11-10

Betyg

I början består texten mest av smarta oneliners men jag tycker bättre om när texten löper på. Författaren kan verkligen uttrycka sig. En ramberättelse och flera underberättelser, ett intressant upplägg.

Irene Malmeling

2012-08-04

Betyg

Den här boken lyssnade jag till. En fantastisk uppläsning av Regina Lund! Nu har jag köpt boken och väntar på att läsa den själv. Undrar om den är lika bra då?

Maria Eriksson

2012-07-18

Betyg

Läser Winterson för första gången och blir glad över att hitta en så god berättare. Det är en blandning mellan saga och verklighet skrivet på ett vackert och humoristiskt språk som både rymmer Darwin och Dr Jekyll och Mr Hyde.

Nanna Naumann

2012-05-12

Betyg

Härligt, njutbart språk och en sugande berättelse. Sträckläsning.

Mylar .

2012-04-06

Betyg

Mysig och välskriven. Mer som en samling korta noveller än en roman, även om en tråd kan följas genom hela boken.

Jeanette Algeson

2012-02-15

Betyg

En av mina favoriter när det gäller den här författaren. Jag älskar stämningen, karaktärerna och hur hon subtilt får en att skratta lite utan att man först lägger märket till det. En fantastisk bok som jag varmt rekommenderar!

Betyg

Vilket språk! När jag hade läst ut den kände jag för första gången i mitt liv för att själv börja skriva. Måste bli en femma.

Jakob Nylin

2011-10-21

Betyg

En berättelse av fängslande historier, sådana som tål att berättas om och om igen. Och vilken vacker, poetisk språkdräkt!

Anna Renström

2011-03-26

Betyg

Tyckte först den var tung, sedan eftyer tre fjärdedelar. Wintersons poetiska språk gör boken mycket annorlunda. Läste den på svenska samtidigt. Underbar!

Kenneth Olausson

2011-03-08

Betyg

En berättelse över tid och rum, över ljus och mörker, svek och tillit. En berättelse om hopp. Om den möjliga kärleken.

Cindy Kempe

2011-01-05

Väldigt spännande och, måste jag säga, oväntad handling. Det var för mej en väldigt oförutsägbar bok och det gillas. Den är som resten i serien väldigt lättläst, och man rycks med av Patrik och Ericas liv.
Flera grymma bakgrundshistorier, tyvärr en jag inte tyckte klarades upp, men kanske blir något om det i en fortsättning.

Robin Harrysson

2010-10-19

Betyg

Fantastiskt språk. Vackert språk. Rörande vackert språk. Jeanette Winterson är språk. Historien är som vanligt inte vidare enkel att ta till sig om man letar logik, men vad spelar det för roll när det handlar om språk? Underbart, fantastiskt, vackert språk som framkallar rysningar och gåshud.

Läs dock på originalspråk, Winterson gör sig bäst så.

Pia W

2010-07-21

Betyg

Vackert språk och en fascinerande berättelse. Tar lite tid, kräver närvaro men ger mycket i utbyte. Formuleringar jag behåller.

Linda Hultén

2010-06-10

Betyg

Historien känns lite splittrad och överarbetad för mitt tycke. Uppläsaren Regina Lund tenderar dessutom ibland överdramatisera, och viskar ofta ut meningarnas ändelser vilka då försvinner helt i stadsbruset - dvs. om du liksom jag lyssnar i bilen..

Louisa Johansson

2010-04-10

Betyg

Winterson är i det närmaste oöversättbar, vilket jag tycker är extra tydligt i den här boken. Läs på originalspråk!

Anna Granström

2010-03-12

Betyg

För hattig för min smak. Vissa bitar är jättefina, sen blir det lite mer..jaha? Fladdrigt, men ändå tre stjärnor just för de små, fina delarna.

Engelska Väninnan

2010-02-12

Betyg

Läste boken på originalspråket. De första 150 sidorna är vackra och poetiska. Sedan faller allt som ett korthus. Läste inte ut.

Anna Hallqvist

2009-10-12

Betyg

Det är ljus och mörker, kallt och varmt, tragiskt och komiskt - allt på en gång.
Känsloregistret svämmar över.
Det är en vacker bok.
Språket i denna bok är enormt.
En prosa som verkligen fyller och berör.
Ord som fastnar kvar, letar sig längre in.
Härligt