
Romanen om Nina har många gemensamma drag med Inger Frimanssons eget liv. Det är en uppväxtskildring som handlar om att ha rädslan boende inom sig och ändå alltid dras till det farliga och förbjudna. Och om hur den unga Nina hittar fram till skrivandet. Ninas familj har i början många tillfälliga boenden. Det hänger ihop med pappas jobb. Än bor de hemma hos mormor och morfar i Slite, än i andra tillfälliga bostäder. Så småningom hamnar de i Jönköping, frikyrkobältets mekka. Nina har redan tidigt en ovanligt livlig fantasi. Hon drömmer ofta om att vara någon annan än den alldeles vanliga, ganska tysta och blyga flicka som hon är. Döden Långrock kommer på besök då och då, först tar han gammelmorfar, sen farfar och farmor. Och de är ju gamla. Men så en dag slår han till och kniper hennes farbror, som är pappa till de små kusinerna. Det gör henne ursinnig och rädd. Hon vet ju att alla...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Berättelsen blir bättre mot slutet, med undantag av själva slutet. Innehåller en del dråpliga beskrivningar av tonårsflickans fantasier om pojkar. Romanen är mycket osäker till formen, skiftar perspektiv och är bäst när vi får författarens nuvarande syn på tonåringen som var en gång.
Betyg
När jag tänker på Inger Frimansson tänker jag på att man vet inte vad man får.
En roman kan växla spår till en psykologisk thriller och vice versa.
Men man vet att man alltid får levande och ingående människoporträtt, framförallt av kvinnorna.
Detta är en bok som berör och jag tror att alla kan hitta någon likhet med den rädda och veka och ängsliga Nina med sin underbara fantasi.
Hon ser verkligen människor!!