Lettres de mon moulin

Betyg

Hasse Alfredson är som klippt och skuren för denna putslustiga och bitvis skissartade feelgoodroman från 1800-talet. Spretigt och ojämn. Noterar att många älskar den, men för mig blir det mer yta än substans. En trea för språk och framställning.

Betyg

Det är rätt fascinerande hur otroligt tråkig den är. Just när man läser noveller så brukar det vara toppar och dalar: Idéer som funkar och några som funkar sämre. Alla pratkvarnnoveller har en sak gemensamt. De är helt vansinnigt trista från början till slut. Jämna plågor. Det här är literaturens motsvarighet på att se färg torka.

Betyg

Charles Saroleas omdöme om boken: "Bland de provencalska berättarna kan ingen jämföras med Alphones Dudet, och bland Dudets berättelser finns inga som är överlägsna Brev från min kvarn."

När man läst en så kallad klassisk bok, ställer man sig alltid frågan varför boken har blivit klassisk och varför boken hyllats av generationer av läsare.

När det gäller boken "Brev från min kvarn" är frågan mer berättigad än tidigare. Förvisso en samling välskriva berättelser, men ofta saknar de all form av spänning, intresse eller någon bra poäng. Det som räddar denna ljudbok från att sågas fullständigt, är Hasse Alfredssons mycket bra sätt att läsa och framföra materialet.

Kanske har tiden runnit iväg för Alphonse Daudet och hans "Brev från min kvarn". För någon bra bok är det inte, och tyvärr ingen bok som kan rekommenderas.