
När tre författargiganter för unga vuxna möts händer fantastiska grejer. En snöstorm sätter spelet i rullning: ett tåg spårar ur, mobilsamtal når inte fram, missförstånd, dikeskörningar, alldeles för många och för gapiga cheerleaders och första kyssar ? allt under en förtrollad julhelg. Bästsäljande trion Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle skriver här varsin fristående ? men sammanlänkad ? charmigt romantisk berättelse i juletid.När Jubilees föräldrar inte kommer hem efter en shoppingtur före jul, sätter sig Jubilee på tåget till morföräldrarna i Florida. Samma kväll drar en snöstorm av guds nåde in och tåget blir stående mitt ute i ingenstans. Det här ska komma att bli en annorlunda jul för Jubilee: mötet med Jeb i kafévagnen, mannen i folie inne på Waffle House - och så Stuart. Stuart som öppnar upp sitt hem och sitt hjärta ?Tobin och hans kompisar The Duke och...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Glittrig framsida, jultema, John Green - jag lockades av denna som till en ask praliner i cellofan! Men ack ack, i början av berättelse nr 2 blev det sorgligt uppenbart att jag inte längre är en 17-årig high school-film-yunkie. Mycket svårt att relatera till intriger, genomamerikanska scenarion/dialoger och karaktärer... Tog mig igenom hela boken, men det var mest för att jag gillade omslaget.
Betyg
Betyg 3/5
3 framstående YA-författare
3 noveller
Mixa ihop till en bok och voilà;
Ett styck New York Times bestseller.
3 saker jag gillar med boken:
- Vädret
- Förälskelserna
- Sammanflätningen
För att utveckla;
Vädret.
Extremt vintrigt ❄️
Man riktigt hör snön knarra under skosulorna.
Let it snow är således en mycket passande titel.
Där infriade den mina förväntningar.
Förälskelserna.
Sårbara och bräckliga, förrädiska som tunn is.
Så vackra & gnistrande, som iskristaller i solsken.
Känslan av att kunna ta på stämningen infann sig.
Sammanflätningen.
Mästerligt vävt, 3 trådar som möts & smälter samman- I ett crescendo av lycka.
•••••••••••••••••••••••••
Men nja,
i min värld är detta ändå ingen bestseller.
Min upplevelse kan sammanfattas så här:
3 författare som har skrivit 3 lite konstiga, inte alltid helt verklighetstrogna berättelser.
Jag gillar konstigt.
Men inte konstigt flummigt.
Och vågen tippar över lite här, åt det flummiga hållet.
Jag gillar dock foliemannen, även om han hör till kategorin flummigt.
Addie är karaktären som fångar min totala uppmärksamhet.
Hennes inre resa är en fröjd att följa och spot on.
Självinsikt är något vi alla kämpar med.
Och Jubilee's & Stuart's kyss som får luften att vibrera av magi ✨
Läs eller lyssna på Let it snow nästa jul om ni inte redan gjort det.
Det är den ändå värd!
2017-02-02
Betyg
Bra och mysig julbok med tre sammanvävda historier som utspelas i en charmig liten stad (tänk Gilmore Girls stuk) under den värsta snöstormen. Alla tre historierna handlar om tonårskärlek med väldigt mycket humor. Att göra en episodbok är riskabel, för det är svårt med tre olika författare att alla historier blir lika bra, även denna. Historia tre upplever jag vara den sämsta av de tre, den flyter inte på lika bra som de två första.
2016-12-17
Betyg
En 3,5 för mig personligen men då den är skriven för ungdomar så får den en 4 för den är nog väldigt lämplig och bra för dem
Betyg
Jag har delat ut många trepoängare i rad nu, men jag kan tyvärr inte tvinga böckerna att bli bättre än vad de är. Let it snow är ett bra exempel: den är absolut en läsvärd och trevlig bok. Den har dock ingenting som gör den speciell, förutom det faktumet att tre författare har skrivit varsin kortare berättelse som lite smått vävs in i varandra. Alla tre berättelserna är väldigt stereotypiska, med heterosexuella vita ungdomar (med undantag för en "exotic native american-looking" kille) som följer normerna till punkt och pricka. Ingen sticker ut mer än att det kan räknas som lite charmigt, och eftersom berättelserna är så korta uppstår kärleken fortare än fortast på de presenterade ställena, och viss kärlek slocknar minst lika fort. Just historiernas längd är tyvärr lite av deras svaghet, då saker och ting tvingas ske så fort. Samtidigt hade de inte klarat av att vara längre heller, då stommen i var och en av de tre novellerna är så pass futtig. De är inte tillräckligt saftiga för att stå på egna ben. På samma gång är de förstås också alldeles, alldeles underbara eftersom det är just den här sortens kärlekshistorier som författarna är experter på. Jag smälter för karaktärer och suckar kärleksfullt åt klyschorna, så jag ska inte säga att jag inte gillar det. Det är bara omöjligt att ge boken mer än en trea när den saknar så mycket tyngd.
Bästa berättelsen är John Greens, som är den i mitten, och den sämsta är den sista. Abbie, som den sista historien handlar om, är helt vedervärdig och jag blir nästan sur när det såklart löser sig för henne också i slutet. Hon ska då ha genomgått en "förvandling", men hell no, jag spår att hon kommer bete sig lika svinigt igen redan morgonen därpå. Nåväl, summa summarum så var det en trevlig men ganska förutsägbar läsupplevelse som var trevlig för stunden, men som inte fastnar.