Känslor! Alla kan vi känna igen oss och alla vet vi - stora som små - hur en liten incident kan bli till stor dramatik. Drömduon Lotta Olsson och Emma Adbåge skapar nu ett par bilderböcker om känslor och med titlar som säger precis vad det handlar om: LEDSEN som kommer ut 2020 och GLAD, som kommer året därpå. LEDSEN utspelar sig på en förskola. Ett av barnen upptäcker hur en av kompisarna tar hennes älskade gosedjur. Dramat byggs upp, vi kan följa det i textens rytm och ord och i bilder där kroppsspråk, minspel och rörelser är ömsom tydliga, ömsom subtila. Och vi drar en lättnadens suck när försoningen kommer på slutet. Med genial precision, utan ett enda överflödigt ord eller pennstreck, förmedlar Lotta Olsson och Emma AdBåge flickans växande förtvivlan och samspelet mellan barn och vuxna. Handling, miljö och typer är utmejslade in i minsta detalj - helt magiskt! LEDSEN...
Visa mer
Recensioner
2024-10-29
Betyg 
På ett enkelt sätt beskrivs känslan. Det är lätt att känna igen känslan utifrån bilderna. Dock saknar jag lite mer visuellt kring hur känslan känns i kroppen, här finns endast ansiktsuttryck.
@barnboksfamiljen på instagram
2020-01-24
Betyg 
Detta är första delen i en ny bilderboksserie om känslor av Olsson & AdBåge. Berättelsen utspelar sig på en förskoleavdelning där ett barn plötsligt blir otroligt ledsen. Med vad är det som hänt? Och hur ska allt sluta? Och vad händer däremellan?
En sak jag verkligen gillar med Ledsen är
att Olsson/Adbåge har skrivit/ritat in en vanlig situation på förskolan som ibland kan förkastas av vuxna som en struntsak att bli arg/ledsen av.
Men här är det istället ett starkt barnperspektiv som skrivs fram, då barnets reaktion och känslor aldrig bagatelliseras. Utan bemöts på precis samma allvar som barnet själv upplever. Tröst utan avledning.
Att barnets egna upplevelser och känslor kring dessa är i fokus är viktigt för för mig som förskollärare, så jag blir glad när en bok fångar det såhär fint.
Avslutet skildrar också på ett fint sätt förskolan när den är som bäst: med närvarande pedagoger och en barngrupp som värnar och bryr sig om varandra. När jag såg det avslutade uppslagen så fick jag en klump i magen och tänkte ”Ja, men precis sådär är det ju! Precis!”. Samtidigt som jag började fundera över hur jag aldrig reflekterat över hur vackra sådana rutinsituationer i förskolan faktiskt är. Olsson/AdBåge gav mig ett nytt perspektiv på mitt arbete som gör mig glad.
Boken är PERFEKT till ett förskolebibliotek då den verkligen går att läsa 50 gånger och generera 50 olika samtal med barngruppen. Är min misstanke iallafall. Det finns så mycket att upptäcka och fundera kring tillsammans med barnen. Jag har läst boken ett antal gånger men hittar hela tiden nya detaljer i Adbåges utstuderade och otroligt träffsäkra illustrationer. En personlig favorit är barnet som spärrar upp sina ögon samtidigt som kompisen får ett utbrott en bit bort.
Boken är skriven med enkel poetisk text på rim, men som ni hör rymmer boken otroligt mycket. Men ändå är det Emmas illustrationer som står för huvuddelen av berättelsen. Ihop skapas en så samspelt berättelse att jag i början hade svårt att minnas vad jag läst genom texten och vad jag läst genom bilderna när jag tänkte på boken.
Jag är så imponerad över hur en med enkla och få ord skapa en berättelse med otroligt djupt. Tillsammans med Adbåges illustrationer blir det en fullpott från oss.
Boken är samtidigt enkel och tydlig på ett sätt som fångar barnen jag läser för.
Rekommenderas varmt av mig! Gärna att läsa hemma, men speciellt för förskolor skulle jag säga att denna bok är ett måste att läsa. Minst ett bibliotekslån enligt mig!
2020-01-18
Betyg
Att skriva med få ord kan man tänka är lätt men det tänker jag att det nog inte är. Lotta Olsson har med få ord och på rim skrivit en bok för de yngre barnen om att vara ledsen, om hur en liten händelse på förskolan kan växa sig gigantisk och skapa hulkande, snorig gråt. Emma Adbåge har med enkla illustrationer på ett fint sätt fångat de där känslorna och hur barn och pedagoger reagerar runtom. Min 6-åring tittade väldigt noga på alla bilder, letade efter skillnader mellan bilderna på samma uppslag. Antal streck på tröjorna som var olika, en fläck på golvet som fanns på ena men inte andra sidan osv. Många barn kan säkerligen känna igen sig i känslan, hur gråten liksom tar över och gör att man inte ens kan prata och hur viktigt det är att då få tröstas i en trygg famn.
