Recensioner
Betyg
Den unge Charley Thompson lever i en white trash miljö med sin orolige, diversearbetande pappa som flyttar från stad till stad på jakt efter arbete, kvinnor och någon sorts ro. Livet är fattigt och hårt för dem båda. Allt är elände. Men så träffar Charley Gud - förlåt, så träffar Charley en annan sluskgubbe som ger honom ett jobb i det häststall han driver och Charley börjar arbeta och tjäna pengar. Ädelmodigt köper Charley då mat till pappan och sig själv för slantarna. Charley träffar också Kärleken - dock ingen tjej utan en häst. Lean on Pete. Så kommer då, som förväntat, katastroferna slag i slag. Pappan dör i sviterna efter ett slagsmål med en svartsjuk man till en av de kvinnor han inte kan låta bli att lägra. Hästägaren vill sälja Charleys älskling till slakt. Charley, som är 15, stjäl då hästägarens bil och hästen och drar i väg. På jakt efter arbete, någon sorts ro och sin faster som han knappt vet vad hon heter och inte alls var hon bor. Precis där slutar jag att läsa och bläddrar mig igenom resten av boken. Vad som händer med den älskade Lean on Pete vet jag därför inte. Men fastern hittar han. Hon öppnar förstås sin breda famn, sitt varma hjärta och sin enkla boning åt honom. Himmelens alla änglar gråter. Boken slutar. Intrigen är som hämtad från Mitt Livs Novell eller Hemmets Journal. Berättarteknik, språkbehandling och för den delen miljö- och personbeskrivningarna är väl sannolikt bättre. Men vad hjälper det?