Tjugofem år efter händelsen den där iskalla Lucianatten bor Lorens kvar i Avesta. Ensam. Utanför. Inte mycket har hänt, förrän nu. Thailändska Sunee, som han har fått kontakt med på nätet, är på väg till Sverige, till hans gråa vardag. Och nu kommer paniken krypande. Allas blickar har du skaffat importfru ditt pervo! Långt tidigare, 1977, i nordvästra Thailand. Det svenska missionärsparet Erland och Ingbritt står handfallna i djungeln. Ett förvildat flickebarn, smutsigt och blodigt, är bakbundet vid ett träd. Ingbritts tro lyser som en fyr, men Erland tvivlar på Gud och ser djävulens tecken överallt. Och i hans sökande efter barnets ursprung blir hans handlingar allt brutalare, allt svårare att leva med. I Lasaros tårar vävs småstadens tristess och människornas småsinthet samman med den stora världen, depraverade präster och det oförklarliga djupt inne i skogen. Till sist kan det bara...
Visa mer
Recensioner
2020-01-27
Betyg 
Jag klarar inte av trasiga människor och deras bedrövliga beteenden. Kan därför inte rekommendera denna bok.
2014-06-27
Betyg 
Inte lika bra som debutromanen Kum men dock klart läsvärd och mörkt spännande. En olycklig bok.
2014-03-15
Betyg 
Det här var en helt fantastisk bok!
Det här är Henrik Tords andra bok. Hans första bok heter ?Kum?, och den har jag (tyvärr) inte läst (ännu). Men jag ska definitivt läsa den också, eftersom jag tycker att ?Lasaros tårar? var så otroligt bra.
?Lasaros tårar? är en blandning av så mycket. Den är ett relationsdrama likaväl som en skräckthriller. Den handlar mycket om utanförskap och om fördomar. Den handlar också om det svåra att vara annorlunda och växa upp i en småstad. Men den handlar även om fanatisk religion. Och boken innehåller också en hel del övernaturligt. Väldigt olika miljöer som boken utspelar sig i, är det också, Avesta och Thailand.
Man ska väl egentligen inte jämföra olika författare. Men det gör jag ändå, och jag tycker att Henrik Tords bok påminner om böcker av två av mina absoluta favoritförfattare, John Ajvide Lindqvist och Andreas Roman.
Jag rekommenderar verkligen boken. Det är en av dom klart bästa böckerna som jag har läst på länge. Jag kunde knappt lägga den ifrån mig. Mycket välskriven och fängslande var den, och den grep tag i mig rejält.
