
Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna. Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades, kommunister internerades och riksdagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten. Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern. Den första delen av trilogin Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jag tycker verkligen att det är så otroligt intressant att få lära sig mer om hur det var under krigstider, och främst andra världskriget eftersom det är så svårt att förstå att Förintelsen faktiskt hände, och hur Hitler kunde komma till makten. Det är första gången jag lyssnar på en bok istället för att läsa och jag blev förvånad över att jag blev så fast, när det ändå är en faktabok och inte skönlitterärt. Jag trodde att jag skulle somna av att lyssna, men nej inte alls, jag plöjde denna under min brevbärartur på landet och tyckte att den var väldigt bra! Det var så många olika aspekter, både stora och små. Jag fick lära mig hur det gick till rent politiskt, jag fick höra personliga röster uttala sig om hur det var och såg ut, en av de var Astrid Lindgren. Hennes bok med dagboksanteckningar har jag faktiskt hemma så jag blev sugen på att ta upp den härnäst! Jag fick en känsla av hur det kanske kändes när kriget drog igång, med ransoneringar och berättelser om hur människor i panik köpte på sig vissa saker. För mig som är född på 90-talet har självklart inte varit med om något liknande, men det närmsta jag kunde tänka mig är pandemin såklart. Och jag tänkte på de som i panik köpte toapapper där i början av pandemin, och hur tomt det var på vissa hyllor. Lite läskigt ändå. Jag kan inte ens tänka mig då hur läskigt det skulle vara då om kriget kom, det vore så mycket värre. Väldigt givande läsning helt enkelt! Och jag gillar hur boken är skriven och uppbyggd. Absolut läsvärd!
Betyg
Neutraliteten tänjdes till bristningsgränsen
Första delen i denna planerade trilogi om Sverige och svenskarna under andra världskriget lovar gott. Journalisten och historikern Henrik Berggren lotsar oss genom såväl neutralitetspolitikens blindskär som hoten från både Nazityskland och västmakterna.
Vårt land har ju kritiserats för att genom mygel, feghet och eftergifter ha klarat sig undan krigets fasor. Inte ens våra nordiska grannar var vi redo att spilla en droppe blod för när de angreps av Hitler och Stalin. Borde vi skämmas och pudla inför historiens domstol?
Varje läsare får naturligtvis dra sina egna slutsatser. Henrik Berggren redogör utförligt för permittenttrafiken mellan Tyskland och det ockuperade Norge. Det var inga enstaka transporter av soldater, vapen, ammunition och sjukvårdsmaterial utan en regelbunden trafik efter tre olika järnvägssträckor. Vissa transporter skedde en gång per vecka, andra dagligen. Svenska militära befälhavare av rang lät sig bjudas till både Berlin och Frankrikes erövrade huvudstad av tyska officerskollegor.
Men författaren redovisar även de stora sändningar av svensk militär utrustning – till och med flygplan – till broderfolket i Finland under vinterkriget. Detta försvagade naturligtvis den mobiliserade svenska krigsmakten, som räknade 300 000 dåligt beväpnade män.
Boken skildrar dramatiskt hur den s-ledda samlingsregeringen med Per Albin Hansson i spetsen manövrerade för att hålla den svenska nationen utanför kriget. Det kostade ministrar jobbet. Det sved av anpassning till tidens segrarmakt i Europa. Det retade Churchill som ville stoppa vår export av järnmalm till nazisternas vapensmedjor.
Själv kan jag bara känna tacksamhet över att mina föräldrar och deras släktingar slapp att släpas till slaktbänken. Huvudparollen i förstamajtåget i Stockholm 1940 var trots allt ”För Sveriges frihet och oberoende”. En angripare hade mötts av väpnat motstånd.
Bokens digra källförteckning vittnar om att beredskapsåren är ett flitigt belyst kapitel i Sveriges moderna historia. Berggren lägger ett tusenbitarspussel. Han arbetar inte med facit som utgångspunkt utan identifierar sig med 1930-talets människor och deras horisonter. Genom dagböcker av Astrid Lindgren, Barbro Alving, Karin Bergman (filmregissörens mamma) med flera kända och okända invånare förmedlar Berggren också bilder av fest och vardagsliv bortom diplomatins kvicksand.