Kyrkogårdsboken

Gaiman, Neil

| 2010

Flag from sv

291


"Kyrkogårdsboken" - en blivande klassiker! I "Kyrkogårdsboken", liksom Rydyard Kiplings klassiska bok "Djungelboken", förlorar en liten pojke sina föräldrar. Men här tas han om hand av spöken, istället för djur. Ett litet spädbarn får sin familj mördad, men lyckas själv undkomma. Barnet hamnar på en gammal kyrkogård där invånarna fattar medlidande med honom, de bestämmer sig för att ta hand om och uppfostra pojken. Samtidigt måste de ge honom alla de speciella egenskaper som en levande människa måste ha för att överleva på en kyrkogård. Pojken, som kallas för Ingen, växer upp och hålls hela tiden gömd på kyrkogården, eftersom mannen som mördade hans familj, fortfarande är ute efter honom ... Varje kapitel kan läsas som ett eget spännande äventyr och innehåller en illustration av den världsberömda illustratören Chris Riddell, känd för bland annat böckerna om Ottolina. "Kyrkogårdsboken"...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Catharina Sanjay

2018-06-14

Betyg

Som jultradition vill jag sjunka ner i en riktig saga. J.K Rowlings Harry Potter och C.S. Lewis’ Häxan och Lejonet brukade vara mina stående mysinslag i juletider, men jag ville uppleva en bok som jag inte redan läst. Berättelsen om pojken Ingen som växer upp på en gammal kyrkogård och fostrar av dess invånare spökena för att skyddas mot mannen som mördade hans familj, var precis så där märklig och mysig som jag vill att mina julmysböcker vara. Språket och upplägget får en att känna det som att man sitter och lyssnar till en riktig sagofarbror eller sagotant, som låter en försvinna in till en helt annan värld.

T

Tove Axelsson

2016-07-24

Betyg

Lyssnade på boken som radioteater i skolan och tyckte inte den var toppen. Enligt mig var många saker light Harry potter

amanda hildur

2015-04-19

Betyg

Bod är förkortning för Nobody. Bod, eller Noboby, Owens växer upp på en kyrkogård. Han uppfostras av spöken. Han jagas också ständigt av the man Jack, som har i uppdrag att skära sönder honom med en kniv. De döda på kyrkogården hjälper Nobody att hålla sig gömd och borta från omvärlden. Men när den lilla pojken så småningom växer och blir äldre, krymper kyrkogården i hans ögon och han vill förstås ut och möta världen, och träffa andra, levande, personer. Och med det börjar problemen hopa sig.

Jag önskar att jag hade läst The Graveyard Book när jag var lite yngre. Jag tror jag hade uppskattat den mer då. Nu är den fin, men något platt. Varje kapitel är en novell i sig och ett äventyr som kan stå för sig själv, och det är fint, men gör boken lite spretig. Jag hade också problem med att få mig själv att läsa klart den. Den var helt enkelt inte speciellt catchy. Ändå älskade jag de olika karaktärerna, framförallt Silas och häxan Liza. Det är något mystiskt och fint med döden och de döda och den känslan älskade jag. Jag hade bara hoppats på mer, på en djupare och vackrare berättelse. Blev, liksom med Coraline, lite besviken och hade kanske för höga förväntningar. Den här boken har fått tusentals utmärkelser, Neil Gaiman är otroligt älskad som författare; och jag känner att jag inte riktigt förstår. Att jag missar något. Eller så är jag helt enkelt knäpp.

Anton Johansson

2014-08-13

Betyg

Inte superspännande. Boken lunkar på i lite väl långsam takt men som tur är är den inte speciellt lång.

Sanna Carlborg

2013-10-19

Betyg

Lika bra som Coraline! Ryslig och spännande, men början är bättre än upplösningen.

Annika Olsson

2013-06-11

Betyg

En fin och både sorgsen och spännande bok. Tyckte mycket om den.

Marianne Skoglund

2013-05-15

Betyg

Efter att ha tänkt läsa boken i tre års tid grep jag mig slutligen an den, och med så höga förväntningar är det klart att jag blev aningens besviken. Boken börjar rafflande, men den puttrar den på. Det är ändå en fin och gripande historia om Ingen som får kyrkogårdens fribrev och uppfostras på kyrkogården av de dödas spöken. Någonstans där ute väntar Jack, mannen som mördade hela Ingens familj och som väntar på att få upp spåret efter den siste familjemedlemmen.

Alekzandra K.

2013-04-22

Betyg

Riktigt bra bok, den första jag läst av Gaiman (kommer bli fler)! Fint språk och berättande, riktigt välskriven. Den är både spännande, läskig och vacker på samma gång. Härliga karaktärer och finurliga händelser som knyts samman och vävs ihop fint. Rekommenderas varmt!

D

Daniel Majling

2012-11-04

Betyg

Jag sträckläser vanligtvis inte böcker men här hände det. Medryckande historia som lyckades vara mystisk och gotisk utan att kännas krystad. Allt var kanske inte perfekt t.ex skurkarna men det förlåter jag den mer än gärna för.

Hanna Bragberg

2012-08-05

Betyg

Gillar verkligen Gaimans språk, poetiskt och underhållande. Gillade även den här historien, förstår inte alls varför den tydligen räknas som "ungdomsbok"?! (Eller så har jag väl mitt barnasinne kvar, helt enkelt!) :-)

Cecilia Fredriksson

2012-02-09

Betyg

En mysig och spännande bok. Den här tyckte jag mycket om! Uppfriskande med en välskriven ungdomsbok, fungerar även för vuxna.

Jasmina <3

2011-09-20

Betyg

Detta var en helt underbar liten läskig bok.
Jag skulle inte sätta den i händerna på en allt för liten, för denna bok den kan den..
Men själv så njöt jag av varje sida =)=)

Elisabeth E

2011-05-21

Betyg

Gillar sättet Gaiman skriver om döden och spöken. Fint språk och mystiskt miljö. Jag vill verkligen läsa mer om Nobody Owens.

Helena Insulander

2011-04-07

Betyg

Läst den som högläsningsbok för mina tre äldsta barn - galet bra! Spännane, läskig, vacker och sorglig... ohh vad vi grät de sista sidorna.

Liza Bolin

2011-02-09

Betyg

Trevlig och rolig spinn på Jungle Book, med Gaimans skarpa öga för stämning och obehag.

M

Mia Enell

2010-04-28

Betyg

Tycker om! En bra och lite skrämmande vuxensaga, som jag inte vill skall ta slut.

Mitt första möte med denna författare, och det kommer att bli fler!

Monika Häägg

2010-04-11

Betyg

Superlativ över denna bok. Underbar och full med gammal mytologi som möter nutid. På slutet en liten tår. Inte av sorg utan av vemod. Fantasy när den är som bäst.

Betyg

Jag tror jag förväntade mer av den här boken än jag fick. Hade älskat den om jag hade läst den för tre, fyra år sedan.
Och jag måste erkänna, jag höll på att gråta i slutet.

Karin Waller

2009-04-12

Betyg

Åååhh... *starry-eyed* Åååhh, bra bok...

Jag ska inte skriva för mycket om handlingen för att inte beröva någon deras sense-of-wonder; jag nöjer mig med en variant av den tillgängliga förhandsinformationen/baksidestexten: En liten pojkes familj mördas, han lyckas komma undan och finner en fristad på en kyrkogård. Han adopteras och uppfostras av spöken och... andra väsen som finns bland gravarna.

Om det låter litet bekant, försök byta ut kyrkogården mot en djungel, spökena mot vargar och andra väsen mot till exempel en björn och en panter. Jag rekommenderar varmt att man läser / läser om Djungelboken innan man läser The Graveyard Book - den kommer ju inte egentligen ut förrän i september-oktober, så ni har gott om tid - det ger en extra dimension som lyfter boken från Åååh bra bok... till Åååhh bra bok...

Kan du nu tänka dig vad Neil Gaiman skulle kunna göra med denna blandning? Han gör allt det och mycket mer. Boken är inte på något vis derivative eller "bara" omberättande-av-bekant-myt: Detta är Neil Gaiman i sitt historieberättande esse, hans eget så mycket som något kan vara det, med död och allt. (Bättre än Kipling, så det så.) Underbart berättad underbar berättelse. Jag kunde göra den rättvisa om jag citerade hela boken. Och den som låter sig skrämmas bort av att den klassas som ungdomsbok förtjänar inte bättre än att gå miste om detta underbara.

Jag vill läsa om den på en gång, men då riskerar jag stryk av mina kollegor som väntar på förhandsexemplaret. Istället ska jag definitivt köpa den när den släpps på riktigt: då ska den dessutom innehålla illustrationerna av Dave McKean! (Och under tiden kan man ju kika på trailern till Coraline... Och hålla utkik efter special features på Mouse Circus...) *happy sigh*