Legendsagan om kvinnan som inte vill ha barn och som förlorar sin skugga hade på 1800-talet stor utbredning i de nordiska länderna. Den har bevarats i ett 150-tal uppteckningar, av vilka närmare hälften kommer från Sverige. Bengt af Klintberg visar i sin undersökning att sagan tidigast var känd i de mellansvenska och sydfinska Östersjölandskapen. Den yngre traditionen är påverkad av en tryckt saga, den danska »Synd og Naade». Under den tidsrymd som sagan har levt i muntlig tradition har den genomgått stora förändringar. Flera 1800-talsuppteckningar ger prov på en genuin muntlig sagostil, medan de kortare 1900-talstexterna har integrerat element från sägner och folktro. Även bilden av den kvinnliga huvudpersonen, prästfrun som mal bort sina ofödda barn, har förändrats. Hennes roll är tidigast att vara synderskan som får Guds nåd. Men kvinnliga berättare, för vilka ständiga barnafödslar och...
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
