Vinnare av Glasnyckeln för bästa nordiska kriminalroman! Reykjavik växer. Det som förut var ett sommarstugeområde utanför stan håller nu på att bli ett nytt villaområde. En dag leker en pojke i en grop där ett hus ska byggas, och hittar ett föremål som visar sig vara en bit av ett mänskligt revben. Kriminalpolis Erlendur Sveinsson (bekant från Glasbruket) får hand om utredningen, och börjar jobba utifrån antagandet att skelettet är ett halvsekel gammalt. Han kartlägger systematiskt vilka som bott i området, och får upp några olika spår. Bland annat visar det sig att det levt en man i området vars fästmö försvann spårlöst någon gång under kriget. Erlendurs utredning försvåras av att nästan alla som bott i området och kan ha några minnen av den aktuella tiden är döda. Fast en gammal man kan upplysa om att en äldre kvinna som alltid är klädd i grönt, brukar synas i området. Har...
Visa mer
Recensioner
2014-07-14
Betyg 
Ordinär deckare, även om den isländska miljön i sig är fascinerande.
2013-01-15
Betyg 
Spännande, mystisk och känslosam. En bok som verkligen berörde mig. Snäppet bättre än "Glasbruket". Ger den en stark fyra! :)
2013-01-15
Betyg
Oerhört gripande bok med spänning ända till sista kapitlet. Rekommenderar er att läsa den.
2012-08-26
Betyg
Jag börjar gilla Arnaldur Indridason´s böcker, första boken var det lite svårt att hålla reda på alla personer, de har så konstiga namn. Denna bok sker i nutid men parallellt löper en berättelse från förr, närmare bestämt andra världskrigets dagar. Det är berättelsen från förr som berör mest, man blir arg och förbannad och lider med den stackars kvinnan som blir så misshandlad. Det är inte världens mest fartfyllda deckare och inga snaskiga blodiga lik-beskrivningar, men ändå är den lite ruggig på något vis
2012-01-19
Betyg
Lite seg början, men ju mer man läser växer intresset för berättelsen! Det är en riktigt bra historia som jag varmt rekommenderar!
2012-01-07
Betyg
Jag gillar böckerna av denne författare, men just den här boken blev lite för rörig med alla konstiga isländska namn och hoppandet fram och tillbaka i tiden. Däremot är boken välskriven, spännande och småmysig!
2011-12-08
Betyg
Riktigt bra. Tycker mycket om författaren och har läst alla böckerna som getts ut
2011-07-22
Betyg
Läste den här medan jag var på semester på Island och det gjorde att jag förstod den första boken, som ju var grå, regnig och dyster, bättre. Den här boken var betydligt ljusare, i alla fall vad gällde vädret. Jag vet inte om det är speciellt för Indriðason att det handlar om gamla mord, det är ju bara andra boken jag läser, men i båda har man fått gå tillbaka i tiden. Själva ämnet är otroligt deprimerande och ofta kände jag att jag blev riktigt upprörd, så nog berörde det alltid. Jag gillar verkligen Indriðasons sätt att skriva, tempot är långsamt, men det blir aldrig tråkigt. Mest tror jag det beror på att han inte är någon "ordbajsare", hans böcker är tunna och varje mening känns som att den betyder något. På relativt få sidor, berättar han väldigt mycket och i den här boken får man också lära känna Erlendur bättre. Det får bli en stark trea på den här.
2011-06-29
Betyg
En bladvändare! Obehagligt med kvinnomisshandeln, men det var startskottet för att jag skulle börja läsa Indrdasons böcker.
2011-06-26
Betyg
De tog ett tag innan den blev intressant och karaktärerna är inte särskilt välutvecklade. Trots det så blir den väldigt spännande och det kommer hela tiden nya vändningar i historien.
Har dock svårt att tro att polisen skulle lägga resurser på att lösa ett 70-årigt mord....
2011-06-14
Betyg
Fascinerande och otäck historia. Inte så svårt att gissa vem ... men jag kunde förststås haft fel. Den psykologoska utredningen på slutet var ett plus och lite överraskande vilka som till slut klarade sig bäst..
2010-05-22
Betyg 
Till skillnad från många andra gillar jag Indridasons berättrarstil, där han går långt tillbaka i tiden och väver ihop ett antal trådar som till sist leder fram storyns lösning. Tycker den här boken är hans klart bästa (hittills får jag hoppas). Påminner om den brittiska deckarstilen och framför Ian Rankin och kommissarie Rebus.
2010-01-24
Betyg
Jag är inte så förtjust i Indridasons sätt att skriva. Eller så borde jag skriva "var inte så förtjust" för den här gången förtjusades jag av tempot. Kul att jag gav honom en chans till!
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
