En kylig nordost bar på balalajkans syrliga toner. På rälsen vilade utmattade och tysta lokomotiv. Den mjölkvita himlen, som hastigt ramlade ner, började slänga en kylig snömodd över marken som piskats av den vintriga vinden, hela rymden var fylld av en nedslående tristess.En arkitektstuderande ung kvinna tar Transsibiriska järnvägen mot Ulan Bator för att studera grottmålningar. Hon delar kupé med en vodkapimplande buse på väg till ett bygge. I den lilla trånga kupén möter öst väst och under den flera veckor långa resan berättar den manschauvinistiske mördaren hårresande historier om sitt liv och om sitt land, Sovjet.Kupé nr 6 är en kompakt, poetisk och mångbottnad historia om en tågresa genom 1980-talets Sovjetunionen.?Humorn som föds ur Rosa Liksoms tillspetsningar och snabba vändningar är skoningslös och absurd. Med till synes enkla penseldrag får Liksom fram enskilda människoöden...
Visa mer
Recensioner
2023-10-05
Betyg 
När det är bra är det fantastiskt, men bitvis blir det lite tjatigt. Inte så konstigt med tanke på att vi ska ta oss genom hela Sibirien i nämnda kupé innan vi är framme i Ulan Bator.
2022-04-11
Betyg
En satir som tar i ordentligt.
(Filmen är mycket mildare, mer nära och mjukare och lättare ta till sig)
2022-02-14
Betyg
Poetiskt språk men alltför ojämn berättelse för att hålla intresset på topp, Vissa anekdoter är riktigt bra medans andra faller platt.
2019-09-30
Betyg 
Den här boken brann till ibland och fick mig att skratta och känna starkt, men tyvärr var allt för stora delar svåra att ta till sig för mig. Den var nästan FÖR poetiskt skrivet. Jag tappade flowet i läsningen pga de otroligt många adjektiven. Men Rosa Liksom har ett vågat språk i dialogen, vilket jag tyckte mycket om. Boken var som bäst, tycker jag, när de var i kupén och "Mannen" (som han kallas hela boken igenom) drog igång med sina anekdoter och fyllesnack. Då brann det.
2017-12-06
Betyg
Stark 2:a! Boken börjar ganska bra, är mycket välskriven och ganska intressant om historierna i gamla Sovjet. Samtidigt tröttnade jag på handlingen och likaså de namnlösa karaktärerna- något enormt efter halva boken, och är därför riktigt glad nu när boken är slut. Jag lyssnade på radioföljetongen där Sannamari Patjas gjorde en mycket bra och trovärdig uppläsning!
2013-11-18
Betyg
Var inte imponerad av denna boken. Det irriterade mig att 'flickan' och 'mannen' inte hade några namn, det fick mig att bry mig mindre om vem de verkligen var.
2013-10-12
Betyg 
Att få "åka med" på en resa med transsibiriska järnvägen var, i mitt tycke, den största behållningen med denna bok. För övrigt blir mötet mellan den unga, finska flickan och den grovhuggne, ryske byggnadsarbetaren en smått roande beskrivning av ett skevt möte. Den adjektivkryddade beskrivningen av både resan och miljön på tåget och i de städer man passerar gör att känslan stannar kvar.
2013-05-08
Betyg
Vad ska jag säga egentligen. Väldigt unik, men inte nödvändigtvis särskilt bra...
Den hade absolut sina stunder, men jag kan inte säga att jag skulle rekommendera den till någon annan. Dock så var det intressant att gå "på upptäcktsfärd" i hennes bok, för språket var mycket annorlunda och lekfullt. Så om man gillar sånt är det en fullträff ;)
2013-02-17
Betyg
Bok med minimal handling, men med en fantastisk intressant skildring av Transsibiriska järnvägen från 1986 som gör mig ressugen. En finsk flicka delar kupé med en grovhuggen rysk byggnadsarbetare och deras mustig möte i det framrusande ryska landskapet med en matsäck av te, piroger, lök, kvass och vodka är en lyckad humoristisk berättelse i den fattiga miljön.
2012-09-02
Betyg 
En man och en kvinna, eller låt så vara flicka, delar tågkupé på en lång resa genom Sibirien. Nej, kärlek uppstår inte, det ovilliga mötet slutar inte som du tror.
Trots det är Kupé nr 6 en fantastisk kärlekshistoria och resebeskrivning i ett och samma, om kärleken till moder Ryssland, kärleken den ryske mannen finner i en flaska vodka och mellan en horas ben. Läs den och du får också en historielektion på köpet!
