Kunzelmann & Kunzelmann

Den som har läst Carl-Johan Vallgrens För herr Bachmanns broschyr, från 1998, kommer att känna igen det dräpande och gycklande draget i den fräcka samhällskritiken när Vallgren nu beskriver Sverige på det begynnande tvåtusentalet. De läsare (och de är många) som dessutom fascinerats av hans berättarglädje i Augustprisvinnaren Den vidunderliga kärlekens historia (2002) kommer också att få sitt; här finns en liknande kombination av dramatiskt fabulerande och gripande oförutsägbara öden, mot en fond av stämningar och händelser som skildras med historisk exakthet.  Vallgren gör comeback med en djupt underhållande och sylvass skälmroman om brott och bedrägeri, om falskhet och äkthet. När Viktor Kunzelmann dör framför sitt staffli, 83 år gammal, rullar en osannolik historia upp sig för hans son Joakim. Den har sina rötter i mellankrigstidens Tyskland, utspelar sig under andra...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Saga Forslund

2015-01-05

Betyg

Lite för seg. Inte som En Vidunderlig historia! Tyvärr.

P

Per-Anders Tornås

2014-02-19

Betyg

En intressant historia.

Marc Moore

2013-12-22

Betyg

Hade vunnit på att kortas ned med hälften. Större delen av boken verkar gå ut på att visa oss läsare hur intellektuell författaren är. Blir tröttsam läsning.
Dessutom kan jag inte säga att jag fastnade för någon av karaktärerna. I slutet verkade författaren närma sig någon typ av deadline och smidigt men föga trovärdigt avslutar allt med en väldig fart. Nä vilken besvikelse efter att ha läst hans "den vidunderliga kärlekens historia".

Lars Willfors

2013-08-01

Betyg

Ambitiöst och mastigt. Svensk samtidslitteratur från sin näst bästa sida!

Ethel Åslund

2013-05-18

Betyg

Jag förälskade mig i den här boken; språket, och handlinge:n Kunzelmann senior, och frågan om vad som är äkta (konst, liv, kärlek) och vad som är falskt. KUnzelmann junior - å, det måste vara det mest ryggradslösa blötdjur jag nånsin stött på, så vidrig, så ömklig, och med lika mycket känsla för ekonomi som ryggrad. Slutet - nej, det tror jag inte ett ögonblick på.

Hannes Skarin

2013-03-27

Betyg

Nja. Var rätt så trött på andra-världskriget-och-Tyskland efter Boktjuven. Precis som Den vidunderliga kärlekens historia är språket fantastiskt. Jag känner mig som en liten, illitterat, dum pojke, med ett ordförråd lika tomt som Kunzelman den yngres bankkonto när jag läser böckerna. Tyvärr tycker jag även här att själva historien är svårsmält, inte särskilt fängslande och allt för utdraget.

Ingen behärskar den svenska språket som Carl-Johan Vallgren, dock.

A

Annika Sjöström

2013-03-06

Betyg

Inte tyckte jag att det var så bra inläsning! Jag blev faktiskt lite irriterad på felaktiga uttal! Fy mig!!

Annika Olsson

2012-12-04

Betyg

Gillade boken, men historien om Victor är bättre än den om hans son Joakim. Hade ganska svårt stundtals att ta mig igenom den. Men det bättrade sig när jag läst drygt halva boken. Då kunde jag t.o.m. börja känna lite sympati för sonen.

lillemor lindqvist

2012-11-12

Betyg

Ena halvan Superbra , den andra rätt kass. Synd att de två gick parallellt bara så man var tvungen att läsa klart hel boken

E

Ellinor Karlberg

2012-07-22

Betyg

Carl-Johan Vallgren skriver på ett fantastiskt sätt, vilken fantasi och fantastiskt språk! Ser fram emot att läsa fler av hans böcker.

Lasse Nordenhem

2012-06-14

Betyg

Historien om Kunzelmann den yngre är fantastisk. Komisk, fängslande och vissa meningar läste jag om flertalet gånger då de var så briljanta. Viktor Kunzelmanns äventyr tråkas dessvärre ut mig efter ett tag, blir ett allt för stort namedroppande av konstnärer och en lite linjär handling i förfalskandet.

E

Erika Wiman Snäll

2012-06-05

Betyg

Som så ofta i böcker med parallella handlingar så är inte båda historierna lika intressanta. Här är det den i dåtid som är engagerande. Nutidens historia känns som en blek Ulf Lundell-kopia...

Pernilla Lindholm

2012-05-05

Betyg

För mig var det här en ganska ojämn roman. Jag älskade verkligen delarna med Viktor, men Joakims del i historien hade jag nästan klarat mig utan. Så då får helt enkelt betyget landa lite mittemellan med en trea. Det som dock alltid får en femma hos Vallgren är språket som är underbart!

Åsa G-H

2012-03-31

Betyg

Svårt att toppa "Den vidunderliga kärleken...", och detta är verkligen något helt annat. Jag är stormförtjust i Vallgrens språk, oftast har jag inte mycket till övers för ordbajseri, men när det görs så skickligt så är det ju bara en njutning. Kanske något ojämn på det viset att Kunzelmann d.ä. och d.y. är så pass olika och formen för deras kapitel också är det, men för det mesta är det uppfriskande. Det blir mer Vallgren för mig i framtiden.

Marie Larsson

2012-03-20

Betyg

Ångrar att jag köpte den. Första delen om Kunzelmann den äldre var bra, men sen tröttnade jag totalt. Jag som tyckte "Den vidunderliga kärlekens historia" var något av det bästa jag läst... Vilken helomvändning.

Maria Jönsson

2011-12-10

Betyg

Ostrukturerad och konstig. Besvikelse.

Karin Söder

2011-10-18

Betyg

Boken hade lika gärna kunnat få två som fem stjärnor! Delarna om Kunzelmann d ä får absolut fem stjärnor men större delarna om Kunzelmann d y får banne mig en stjärna. Får känslan av att Vallgren skulle vara betjänt av att läsa Kings bok om att skriva. Skala av allt onödigt är en av Kings paroller och det vet inte Vallgren mycket om... Ordbajseri och försök till att stila är ord som infinner sig. Boken får till slut tre stjärnor men som sagt Kunzelmann d ä förtjänar fler!

M

Mats Sigfridsson

2011-10-05

Betyg

Mycket bra bok. Vallgren är en riktigt bra författare. Även om denna bok är långt ifrån "Den vidunderliga kärlekens historia" så övertygar berättelsen. Både rolig och tragisk på samma gång. Jag kände verkligen igen Joakim i berättelsen. Personer som lever i sin egen lilla värld finns det gott om och jag kände igen flera som jag känner. Jag tycker att den fakta som någon störde sig på gör att berättelsen känns än mer trovärdig. Enda minustecknet med boken är att den är något ojämn. Lite seg bitvis.

Ceen E

2011-07-12

Betyg

Mycket välskriven men lite långdragen emellanåt. Inte alls lika bra som den oändliga kärlekens historia. Intressant historiskt perspektiv samt hur detaljrikt arbetet kring tavelrestaurering ser ut, intressant!

H

Henrik Fogelberg

2011-06-19

Betyg

Blev riktigt besviken på den här boken. Jag hade stora förhoppningar efter att ha läst Den vidunderliga kärlekens historia

Maria Klamas

2011-06-18

Betyg

En härlig bok som överraskade mig stort!! Var väldans sugen på den länge och fick den i disputationspresent tillsammans med en mängd andra böcker som ett start-kit till mitt drömmars mål som är ett antikvariat i Paris. Läste boken och överraskades stort av vändningen... sånt gillar jag, när det inte är förutsägbart. Oerhört intressant att följa krigets historia på ett hela annat sätt.... och däremellan sonens sökande efter sin far, mor eller snarare sig själv??!! Det enda som drog ner betyget från en femma är just det växelvisa från nutid till dåtid, jag tröttnar lätt på sånt... men ändå, rekommenderas starkt!!

F

Farbror Barbro

2011-05-29

Betyg

Den sämsta Vallgrenboken, tyvärr....

L

Lars Andersson

2011-05-16

Betyg

Min första bok av Vallgren. Jag tycker han skriver som en av dom stora, så det gjorde mig imponerad. En fantasirik bok som är bra och lättsamt skriven. Svag 4:a.

jörgen jönsson

2011-02-26

Betyg

Stark och intressant början men ett lite för summariskt "happy ending" för min smak

Betyg

Fantastisk bok! Älskade ?Den vidunderliga kärlekens historia? och här kommer ytterligare en otroligt fascinerande berättelse, satiriskt skriven och med skeenden och händelser som ständigt får mig att fundera över vad som är rätt eller orätt, falskt eller sant och vad/vem som bestämmer vad som är äkta! ?Historien startar under mellankrigstidens Tyskland, utspelar sig under andra världskriget och löper vidare in i vår tids Sverige. KUNZELmann & KunzelMANN är på samma gång en sinnrik berättelse om historiens makt över människan och en dräpande skildring av vår samtid?. Underbar, läs den eller ännu hellre hör den med Vallgren själv som uppläsare ?

Anna

2010-12-22

Betyg

Det känns verkligen som att författaren vet vad han pratar om, hela romanen känns gedigen och välskriven. Jag uppskattar att olika tider är sammanvävda och att karaktärerna känns välbyggda.

A

Anonym Bokälskare

2010-12-21

Betyg

Älskade hela boken, särskilt historien om fadern. Slutet kändes dock lite väl tillrättalagt.

Betyg

Äckelmagade ska nog inte läsa denna bok

frida lindkvist

2010-11-02

Betyg

lättläst utan att vara banal och jäkligt intressant.

Petter Johansson

2010-10-15

Betyg

Fantastisk bok! Tänk bara om CJV hade skippat sista kapitlet...

Betyg

Pendlar från svag trea upp till stark fyra vissa delar. Upplever berättelsen om Kunzelmann dä som mycket mer intressant än den om Kunzelmann dy, som många gånger mest känns ytlig och överspelad. Kanske ett tecken i tiden...?

A

Agneta K.

2010-08-21

Betyg

Som många andra tycker jag den är svår att betygsätta (blev en 3:a). Berättelsen om pappan var riktigt bra, genomtänkt och välarbetad, men delen om sonen saknade helt styrsel och mål. Många lösa ändar som aldrig knöts ihop. Gillar den trots svagheterna.

Ulf Gustafsson

2010-08-09

Betyg

En saga. En bra saga, men den når icke samma förväntade höjder som Vallgrens "Den vidunderliga kärlekens historia". Berättelsen är ömsom spännande, ömsom gripande för att sen emellanåt blir inte lika fullt spännande eller gripande varför den hamnat i träda på natttygsbordet i omgångar. Men nu är den slutläst. Till slut. Det kunde blivit en 3:a eller, nja en 3.5 i.a.f. Men Vallgrens språk lyfter smeksamt fram de båda historierna på ett magnifikt sätt och jag måste sätt en fyra, trots allt.

F

Fredrik S

2010-07-26

Betyg

Saknar tempo och fokus i denna roman utan styrfart.

Angelica Hvass

2010-07-05

Betyg

Jag älskade hans andra böcker och kastade mig över den här.. Blev mycket besviken! orkade inte ens läsa klart den..den var rörig och jag tyckte att handlingen var ointressant..fångade inte mitt intresse..såå tråkigt

Felicia Dahlqvist

2010-06-25

Betyg

Lite svår att bedömma, får en trea. Jag tyckte om att läsa den men vissa delar gillade jag inte. Dock att den tar upp lite om homosexuellas situation under andra världskriget, om än inte särskilt djupt, är ett plus. Men boken fångade mitt intresse och det är ju ett bra betyg ändå.

Maria Sundin

2010-06-16

Betyg

Ojämn och knepig tyckte jag. Berättelsen om pappan var genial, välskriven och fin. Det om sonen däremot? Nej. Ingen favorit hos mig.

H

Helena Niininen

2010-06-06

Betyg

En helt underbar berättelse. Vallgren kanske kan få Nobelpriset någongång i framtiden om han fortsätter att skriva i den här klassen. Rekommenderas att läsas av alla.

Janita sundblad

2010-05-27

Betyg

I gentligen skulle jag vilja ge den här boken tre + , berättar glädjen är slående men han staplar massor av ord på varandra i bland på ett sätt som inte tilltalar mig, delen som handlar om faderns liv är verkligen bra , men handlingen om sonen i nu tid tycker jag var överdrivet och inte så bra

G

Gunnel Klementsson

2010-05-13

Betyg

Blev mycket irriterad på denna bok. Började läsa den och slutade. Ville dock ändå fortsätta några veckor´senare. Kändes som om minst två olika personer skrivit boken.

M

Merja A

2010-04-19

Betyg

Sträckläste boken över en helg. Den var relativt lättläst
och väldigt intressant- särskilt delarna med Kunzelmann den äldre.

F

Fredrik Evertsson

2010-04-14

Betyg

Ojämn

C L

2010-03-29

Betyg

Jag har suttit och funderat på om det skulle vara en fyra eller femma? Men bestämde mig för en femma. Det var slutet som fick mig att fundera. Slutet av del 7 gick för fort, alldeles för fort. Det var ett för abrupt slut, för min del kunde han gärna ha skrivit 200 sidor till. Hur gick det till när Asta & Viktor låg med varandra? Hallå, det är ju spännande!! Och varför blev Joakim normal??? Om det är en hyllning till originaliteten, varför blir Joakim en ännu sämre kopia? Det är trist med normaliteten - det blir platt, grått, tråkigt. Jag älskar Vallgrens språk. Satiriskt, romantiskt, hårt, mjukt och dalande mysigt! :) Jag saknar att läsa boken! Vallgren är min svenska Irving!! :)

Hedvig K

2010-03-22

Betyg

Nä, jag orkar faktiskt inte med denna - efter 175 sidor kan jag fortfarande inte uppbåda något större intresse. Gillade hans förra bok jättemycket!

K

Karin Löfstrand

2010-03-22

Betyg

10-03-22: Äntligen en riktig härlig läsupplevelse!! Vilket språk och vilka fängslande karaktärer. Vallgren har verkligen ett språk och ett berättarsätt som tilltalar min smak. Det var ingen lättsmält läsning, den tog sin lilla tid vilket bara var positivt. Jag hade hela tiden känslan av att jag inte ville komma för fort framåt. Kunzelmann den äldre hade verkligen ett speciellt livsöde. Det är svårt att föreställa sig kaoset i Europa under och efter andra världskriget, men denna historia ger en inblick hur det mycket väl kunnat vara. Bästa läsupplevelsen på länge!

Magnus Hoem

2010-03-22

Betyg

Kul historia, inte alls som jag trodde. Gillar framförallt delarna om Victor, de var riktigt bra.

C

Clara L

2010-03-17

Betyg

Ser även jag fram emot nästa bok, även om den här inte är en av Vallgrens bättre. Ibland glimtar det till på riktigt, men ibland blir det lite överdrivet, och man slutar tro pa karaktärerna.

Anders Bäccman

2010-03-16

Betyg

Vallgrens bästa, vill jag hävda. Tycker att hans tidigare har tenderat att byta form någonstans i mitten, lite som om han inte orkat ända in i kaklet eller plötsligt insett att han ju måste avsluta berättelsen någonstans. Den här känns mer välskriven rent formmässigt.

Engelska Väninnan

2010-02-09

Betyg

En mycket ojämn roman. Jag måste ändå rekommendera den, därför att berättelsen om Kunzelmann den äldre är så intressant och underhållande. Avsnitten om den yngre har sina satiriska poänger men är i stort sett för långa och tråkiga och bitvis nästan äckliga. Jag skumläste mycket i boken.

Erik a

2010-02-01

Betyg

tyvärr lite klichémättad vilket drar ner betyget. Annars mkt bra!

Desirée Edeskär

2010-01-08

Betyg

Jag vet ärligt talat inte vad jag tycker om den delen av boken som utspelar sig i nutid. Det känns som en parodi, vilket jag hoppas att det är. Efter ett tag blir jag utled på att läsa om den där människan man absolut inte tycker om, dokuåspor, porrfilmer, och farsliknande turer fram och tillbaka.

Tycker även att delen som utspelar sig i dåtid hade blivit mycket mer intressant om man besparat sig skriveriet om nattklubbar, transor och sexmöten i parkar. Det hade blivit så mycket finare utan de klichéerna.

M

Maiken Karlsson

2009-12-22

Betyg

Carl-Johan Vallgren kan berätta en fängslande historia

Elisabeth Karlberg

2009-11-17

Betyg

Boken väckte mycket blandade känslor. Ett tag var jag färdig att ge upp men fortsatte ändå. Jag är helt enig med övriga som menar att Viktors liv var mest intressant att följa.

Annelie S

2009-10-08

Betyg

Sidorna som handlade om Joakim var bara jobbiga. En transportsträcka tills man kom fram till Viktor igen.

Jonas Olsson

2009-09-13

Betyg

Ojämn men välskriven. Känns lite sökt. En besvikelse om man läst Vallgrens tidigare

Lotta Norén

2009-09-09

Betyg

Lyssnade på boken som CD-bok. Tror inte att det var någon nackdel.

Cecilia Winberg

2009-08-09

Betyg

Tyckte att det var ojämn i början men efter ett tag blev även Joakim K en intressant person. Berättelsen om pappan tyckte jag hela tiden var tilltalande.

Nina Nykvist

2009-07-12

Betyg

Vallgren är inte min påse chips. Han kan ju om han vill men det är lite väl genomskinligt utstuderat. Tyvärr.

Emma Utter

2009-06-13

Betyg

Upptakten till berättelsen är engagerande och spännande, men snart tappar boken fart. Större delen blir därefter bara en satirisk transportsträcka slutet som dock lyckas knyta ihop storyn på ett bra sätt. Hade nog lite höga förväntningar och betyget slutar på en god trea, hade hoppats på betydligt mer.

Anna Dybeck

2009-06-04

Betyg

Det här är ingen bok man slöläser, det ska man ha klart för sig! Det är en tjock, mastig, ord- och detaljrik bok. Meningar på 5-6 rader är ingen ovanlighet. Men det är en fantastisk bok som man absolut inte ska missa!

Boken växlar perspektiv mellan fadern Viktors liv med början i Tyskland och hans son Joakims i början av 2000-talet. Jag måste nog ändå erkänna att jag mer uppskattade avsnitten om Viktor snarare än de om Joakim. Joakim är egentligen lite svår att förstå sig på, helt utan impulskontroll som han tycks vara. Det finns också ett moment av äckel i berättelsen om honom, som flera av mina bokcirkelkamrater hade svårt för.

Slutet är något av ett antiklimax, tyckte jag dock, där Vallgren vill sy ihop allt på ett sätt som kändes som ett stilbrott mot den övriga boken.

Icke desto mindre, skaffa denna bok och få en läsupplevelse utöver det vanliga!

Elin Petersson

2009-04-22

Betyg

Då jag en onsdagmorgon satt och tittade på mitt favoritprogram - Malou efter tio var Carl-Johan Vallgren inbjuden som gäst för att diskutera sin nya roman Kunzelmann & Kunzelmann blev jag bokstavligt talat hänförd av denna författares karisma och ögonblickligen sugen på att läsa hans tjocka roman om konstförfalskning och vedertagna lögner. Jag hade ett par gånger tidogare gjort ett försök att ta till mig Den vidunderliga kärlekens historia men i min enfald inte kommit längre än till sidan 30. Jag började läsa romanen med höga förväntningar och fann att språket var en aning högtravande och pretentiöst. Gång på gång bläddrade jag tillbaks i boken för att påminna mig om det jag just läst. Detta fenomen avtog dock en bit in i boken, då kapitlen om Viktor Kunzelmann, Gustav Bronnen eller för all del Kunzelmann d.ä. tog vid. Man får i Carl-Johans roman följa den ganska osympatiske Joakim Kunzelmann från det att han mottar ett besked om sin berömde faders hastiga bortgång. På+ den stundande begravningen accelererar tviveln kring faderns renommé och ärlighet i sitt ýrkesverksamma liv då det visar sig att han hittats död vid sitt staffli i full flärd med att förfalska känd konst. Det som ryckte tag i mig som läsare var dock beskrivningen av Viktor Kunzelmanns liv - från 30-talets Tyskland till nutidens Sverige. Romanen behandlade kontroversiella ämnen som homosexualitetens historia, konstförfalskning, andra världskriget och ställde mig frågan - Behöver konst vara äkta för att värdet ska vara lika högt, även om tavlorna ser exakt likadana ut? Är det så med andra saker i vårt samhälle också? Måste allt vara äkta för att nå sin fulla potential? Boken tar sig efter ca 100 sidor och jag läste ut den med nöje. En extra bonus hade varit om det i slutet visat sig att det inte alls var vår folkkäre Carl-Johan som skrivit boken utan någon helt anonym under hans alias. Hade boken i s f varit lika läsvärd? Carl-Johan Vallgren är en utmärkt författare och väldigt poetisk i sitt skrivande - rekommenderar honom varmt.

Karin Waller

2009-04-12

Betyg

Första intrycket:

Jag tittade inte på Carl-Johan Vallgren när han var med i Babel, för jag tänkte att jag skulle ju definitivt köpa Kunzelmann & Kunzelmann ändå, eftersom jag verkligen gillade Dokument rörande spelaren Rubashov och Den vidunderliga kärlekens historia. Men nu verkar det som att jag skulle nog ha sett det ändå och... kanske inte sparat pengarna, men väntat på pocketen? Kanske. Bara läst knappt 50 sidor, men... men...

Jag ville inte "ha en ny" Vidunderliga eller Rubashov. Men jag ville ha en bra roman av en bra romanförfattare. Jag behöver inte en pamflett om hur ointressanta och onödiga Aftonbladet och dokusåpor och Thorsten Flinck är, det vet jag redan. Och om jag hade velat ha en Lundell-roman hade jag läst en Lundell-roman: han skriver bättre. Jag behöver inte meningar som

"Under de perioder då han levt tillsammans med en kvinna hade tanken på att ladda ner det Kunzelmannska DNA:t i en ny generation mänsklig hårdvara äcklat honom på ett obestämbart vis."

eller

"Taktiskt nog hade hon inte angivit det som motiv när hon klivit i livbåten från den slippriga relingen till deras äktenskaps kantrande farkost, men Joakim var trots sina emotionella tillkortakommanden inte tappad bakom flötet."

eller bara en fras som "cendréfärgad förbrytarkalufs"?? (Och hur tusan kunde såväl författare som redaktörer och korrläsare släppa igenom "fara och färde"??)

(Och det är möjligt att det är praktarslet Joakim Kunzelmann snarare än författaren Carl-Johan Vallgren som får mig att rygga, men jag slutade läsa American psycho också (och Bret Easton Ellis skrev snyggare).)

Jag tänkte för mig själv att denna eftersläng av För herr Bachmanns broschyr skulle gå över när vi väl kom till konstförfalskningar/-kopior/-bedrägerier (alltid ett bra ämne) och mellankrigstids-Tyskland, men efter Babel är jag skeptisk mot att orka läsa mig dit... "Fläskig epik"? "Ta tempen på vår svenska samtid"?!? Jag betackar mig.

Så jag tittade vidare. DN: "Vallgren tecknar en nidbild av Stureplansmänniskan". Jag bryr mig så här mycket om Stureplansmänniskan:

















Å andra sidan:

"delen som handlar om världskrigen och Berlin, målarkonsten och sympatins hemlighetsfulla makt är den intressantaste. Här vimlar av läsefrukter och konstbeskrivningar, spända känslolägen fångas så att det luktar om sidorna."

Men den upprepade frågan huruvida jag orkar läsa mig dit får en törn till: "Men pa­stischstilens suggestionskraft är för svag, den lovar mer än den håller." SvD hävdar att "Sedan börjar det lyckligtvis vända" om än "långsamt och ganska trögt". Men frågorna om falskhet och äkthet ska tydligen komma, om konst och sexualitet och liv; och det ska till slut visa sig "vara en genomtänkt och läsvärd roman".

Och både SvD och GP flaggar för ett "lyckligt" slut jag tror att jag kommer att kväljas av, även om det är avsikten. Och med GP:s "Till slut blir de lika platta och grå som pelikanerna och pingvinerna som trängs innanför glasrutan i fågelhuset i Slottsskogen en regnig januaridag." och "pastischer av sig själva" (vilket jag redan håller med om) känns bokens framtid dyster.

Å tredje sidan, att ta recensioner med en nypa salt är ju alltid klokt. Jag tror att jag ska försöka klippa rakt fram till dekadenta Berlin för att se om något händer. Jag hoppas att det gör det. Jag ville ju ha en bra roman. Hmm...

Andra intrycket:

Efter förra bittra inlägget har jag givit Kunzelmann & Kunzelmann ett ärligt försök, men kommen till sidan 336 lägger jag den nu på is på obestämd tid. Jag slogs av det gamla citatet/klichén att "En bok som är värd att läsa är värd att läsa flera gånger" och det finns inte en chans att jag skulle läsa om den här.

Från sidan 49 hoppade jag över allt som utspelade sig i nutid, och det var en lättnad. Delarna som utspelade sig i 30- och 40-talets Tyskland och efterkrigstidens Stockholm var avgjort bättre, men ändå inte tillräckligt engagerande bra. Jag har inte tillräckligt mycket fritid för att ha tråkigt när jag läser.

Om konst och konstförfalskning har jag läst bättre (Till sanningens lov [Torgny Lindgren], Vad jag älskade, Berättelser om beskydd, Lord Nevermore [Agneta Pleijel], till exempel). Vad gäller huvudpersonen så kommer man inte honom tillräckligt nära för att egentligen bry sig om hans öde. Och det är antagligen poängen.

Jag får intrycket att författaren avsiktligt skapat distansen till personerna i boken, därför att de inte ska vara personer i första hand utan pusselbitar i vad som ska sägas om Samhället och Sanning och sånt där. Samt, naturligtvis, ursäkter för att arbeta med språk och stil. Och det vore väl helt okej, om det inte vore för att det som sägs om Samhället och Sanning och sånt där är ganska trött, och för att språket och stilen bara är konstigt och tillgjort och överspänt. Ur min synvinkel naturligtvis. Jag ger ett exempel; det handlar om konstrestauratörens älskare:

Restaureringen av Fabians sanna väsen var komplicerad. Materialet, konstaterade Viktor, var bräckligare än vad ytan gav vid handen. Materialet var en ung man som närsomhelst kunde krackelera under hans händers beröring. Bindemedelsnedbrytningen skedde med tårar och dåligt samvete. Under det friska ytskiktet uppstod för ögat osynliga brännblåsor eftersom materialets inre utsattes för kraftig upphettning av känslokaraktär. [...] Arbetet med skulptur och torso förflöt desto lättare. De fick materialet i de positioner de ville, kropparna underkastade sig verktygens makt, men på det dåliga samvetet gick de bet.

Och så vidare. Jag ser vad han försöker göra, men... det är inte för mig, om vi säger så. Den som gillar ovanstående skulle nog gilla boken. Själv lägger jag undan den.