Korparna

Betyg

Det här var ju inte muntert. Jo, det var väl välskrivet, men trampade bara på i pojkens ångest.

Betyg

Väldigt intressant språkligt. Sorglig och gripande berättelse om ett barns uppväxt under svåra familjeförhållanden. Mycket ornitologiska termer och fågelbeskrivningar. Författaren visar på imponerande kunskap om fåglar och naturen. Bra bok, rekommenderar verkligen.

Betyg

Välskriven med språk som passar mig, gillar också miljön med landsbygden och till och med Småland samt 70-talet som tar mig själv till barndomen. Känner med huvudpersonen som lever i både förutsägbart och ändå oförutsägbart med faderns sjukdom men jag hade bara väntat mig ännu mer av boken. Den beskriver det isolerande så bra men det blir lite för nördigt och det är inte för att jag inte gillar fåglar.

Betyg

Vackert, poetiskt men olyckligt och vemodigt. Som när alla förändringar går emot en.

Betyg

Vackert, poetiskt men olyckligt och vemodigt. Som när alla förändringar går emot en.

Betyg

Känslostark.

Betyg

X

Betyg

Självbiografisk roman om en uppväxt på landet med en mentalsjuk far.
Som en mörkare Sven Olov Karlsson med mycket fokus på fåglar.
Om du som jag gillade detta kan pröva att läsa Karlssons "Italienaren".

Betyg

Hög igenkänningsfaktor. Förvånad över att stämningen höll genom hela boken och att jag alltid tappade andan, hela vägen till punkternas punkt. Ibland är inte stora böcker så värst komplexa tänker jag.

Betyg

jag tror att man måste ha lite kännedom om småbruk för att kunna uppskatta boken, för att kunna leva sig in i situationen....och gärna ett intresse för djur o natur. Svag 4

Betyg

mycket läsvärd ok, det är svårt att förstå att detta är hans debutroman, mycket vårdad svenska

Betyg

Tät, ångestfylld och fascinerande. Mycket välskriven - allt känns äkta. (Därav också ångesten!)

Betyg

Hade stora förväntningar på denna med de infriades väl inte riktigt. Upplevde den som mycket långsam där den aldrig nådde de stora litterära höjderna.

Betyg

Halva boken räckte, har inget direkt negativt att säga förutom att kanske dessa barndomskildringar också blir ytligare som allt annat i samhället? Hade räckt med bara nån enstaka % mer av "nånting" så hade jag fortsatt. Ok bok, men inte mer.

Betyg

70-talskänsla, stämningen är magnifik, suggestiv berättelse, träffsäkra scener staplas på varandra, klockrena dialoger.

Betyg

Jag gillar faktiskt att man inte får veta hur det gick sedan... det är frågorna som hänger sig kvar som ökar på engagemanget, tycker jag. Kommer Klas att ärva sjukdommen efter sin far och farfar? Detta är mycket rörande även för dem som inte alls är intresserade av fågelliv. Man kan inte låta bli att känna med alla i familjen: den allt mer sjuke fadern, moder som kämpar för att hålla ihop både gården och familjen och så de två pojkarna som ser sin far falla samman inför deras ögon.

Betyg

Egentligen är det här väl en jättebra bok. En sorglig historia, bra karaktärer, bra språk. Men jag blev inte alls så fångad av den, kunde inte koncentrera mig. Det är inte du, Korparna, det är jag.

Betyg

Sorglig berättelse, men vacker och skriven med ett driv som får en att vilja vända blad efter blad.
Vart tog Veronika vägen? Och vad hände med familjen och gården?

Betyg

En underbar barndomsskildring. En pappa som drivs mot vansinnets rand av all oro kring gårdens vedermödor. En mamma som försöker hålla ihop familjen. Sonen Klas som är så ensam. Han flyr ut i naturen till fåglarna. Han vill inte ta över gården och är rädd at bli sjuk som sin far. Det är så vackert skildrat. I en stillsam berättartakt flyter dagarna fram. Språket är helt fantastiskt. En riktigt bra bok. En läsupplevelse. Läs och njut! En svag 5:a.

Betyg

kanske är den välskriven men språket gör inget positivt för mig. så himla trött och gjort tema. motiverar typ fågelskådning ännu en roman om en ung man och hans jobbiga uppväxt?

Betyg

Bitvis är texten glasklar och rör mig till tårar. Men övervägande är texten fruktansvärt mättad med beskrivningar och metaforer att jag irriterad vilket bidrar till att jag som läser gång på gång faller ur berättelsen. Platsen där läsaren själv kan bilda sig bilder och platser är obefintlig. Synd.

Betyg

Välskriven och djupt ångestframkallande far-och-son berättelse från en bortglömd tid och plats..

Betyg

Mycket välskriven, gripande och mörk skildring ur ett intressant perspektiv, gillade denna väl.

Betyg

Lyssnade på Reine Brynolfssons uppläsning, bra! Som att lyssna på en lång dikt emellanåt, med tillhörande fågelsång. Mest en skildring av en familj där en medlem drabbats av djup depression, hur central denne person blir både för sig själv och hela familjen. Den ständiga oron, elakheterna, hoten beskrivet från ett barns horisont. Plågsamt emellanåt.

Betyg

En gripande barndomsskildring skriven på ett nyanserat och känsligt språk.
Men det är en väldigt dyster skildring.

Betyg

Jag tycker om berättelsen av flera orsaker. En är den kärva lantarbetarmiljö som beskrivs. Och det var inte alls lika mycket fåglar som recensioner och kommentarer fått mig att tro. Men det är jämngrått i både dramaturgi och personteckningar på ett sätt som jag tycker blir tröttsamt. En del skriver så och gillar det. Jag är mer tveksam, och ger en svag 4:a.

Betyg

Barndomsskildring som verkligen grep tag i mig.

Betyg

Ett oslagbart mästerverk. Så här vill jag skriva. En och annan anakronism i en bok som denna gör mig ingenting.

Betyg

förstod ganska snabbt på språket att detta inte var en bok för mig. det var för djupt och för många metaforer för mig.

Betyg

Åååh! Det händer inte mycket, men det här var ändå precis vad jag ville läsa just nu. Välskriven och intressant - och dessutom ett bra tillfälle att inse att mina fågelkunskaper inte är de bästa.

Betyg

Fantastiskt språk och härliga miljöbekrivningar. Väntar med spänning på nästa bok.

Betyg

Hade lite tudelade förväntningar om jag ska vara ärlig, en prisbelönt bok som beskriver en pojkes uppväxt i mörkaste Småland: ”en knivskarp skildring av en pojkes våndor inför världen och vuxenheten”, säger AdLibris. Lite urtypen av bok som får kulturnördarna att gå i taket men ingen annan, eller hur? Hade dessutom precis försökt läsa en tidigare Augustvinnare som hyllades för ”det fantastiska språket” (får återkomma med namnet) -efter 40-50 sidor gav jag upp just på grund av ett obegripligt jobbigt språk… Var detta ännu en sådan däringa bok?

Nej. Absolut inte.

Eller jo, på ett sätt, för i ärlighetens namn händer det inte så mycket om man tänker på spännande actionscener och dylikt. Inte för att det är något jag helst av allt vill ha av en bok direkt. Men det blir aldrig tråkigt. Man vill verkligen veta vad som händer härnäst, när ska pappans ”något” kackiga psyke brista, ska Klas få till det med den nyinflyttade tjejen osv?
Språket är alldeles fantastiskt, det är en mörk och dyster historia men det känns ändå inte sådär blytungt.
Tips för författarwannabes: som en sådan brottas man ju en del med begreppet gestaltning, dvs en oskriven (!?) regel inom författandet är att man ska inte skriva ”pappa är dum” utan istället beskriva just detta genom saker han gör, tänker, känner och dylikt och därigenom förmedla känslan att han är dum (för att förenkla det en del). Allt för att få det mer levande, som att man liksom står där vid deras sida, eller ännu hellre finns inne i deras huvuden. Och du som fuskar med ett eget gerillaförfattande, läs och ta rygg på denne man, jävlar vad han gör det bra! Likaså är han sjukt bra på miljöbeskrivningar. Visst, ibland blir det lite väl snirkligt och nästan lite tjatigt, men det är bara vid något enstaka tillfälle jag kände så (och jag läste mestadels i bussen på väg till jobbet och jag är inte direkt morgonpigg ).

Men som sagt, ett uppenbart (nåja) fel har ju smugit sig in i boken…. Klas, huvudpersonen, flyr allt det jobbiga i vardagen genom att sticka ut och spana fåglar och uppleva naturen. Flera gånger nämns tornseglare och det är här det blir lite fel. Historien utspelar nämligen på sjuttiotalet med femkronorssedlar och allt. Men det var faktiskt inte förrän efter 1980 man kallade dem tornseglare. Innan dess var dess trivialnamn tornsvala, men det är faktiskt ingen svala.

Visst är det fruktansvärt vårdslöst!!!
Men skriver man en så pass bra bok så må det vara hänt. En klar tumme upp för Bannerhed och det ska bli spännande att läsa nästa (intressant och se om han behärskar andra miljöer lika klockrent, språket är liksom gjort för ett småländskt jordbruk på något sätt…)

Betyg

Ger upp denna bok ,säkert välskriven men inget som jag gillade!

Betyg

Jodå, det är en helt okej bok som tar upp ett angeläget ämne, det att vara barn och leva med en förälder som mår psykiskt dåligt, men oxå om de stigmatiserande effekter det får på hela familjen och på hur det påverkar hela familjen när en mår dåligt... och rädslan hos barnet för att oxå bli "galen"... Boken är inramad i en kontext kring naturen, fåglarna och några få personer runt omkring... och det förhöjer känslan av ensamhet och övergivenhet... men ändå griper inte boken tag i mig som jag hoppats... vet inte varför...

Betyg

En bra bok som vann på att lyssnas på. Reine Brunolfsson gör mycket av läsningen och som bonus får man höra fåglarna som huvudpersonen lyssnar på.

Betyg

Vilken debutroman! En av de bästa böckerna som jag läst på väldigt länge. Bondsonen Klas tar sin flykt ut till fåglarna när faderns sällskap blir alltför påfrestande. Det rika fågellivet skildras genom Klas betraktelser. Det finns mycket sorg i romanen som beskriver hur familjefaderns psykiska ohälsa påverkar vardagslivet.

Betyg

Bra, vemodig skildring av en 12-årings utanförskap och lillgamla idévärld, hans pappas gradvisa fall in i mental ohälsa och hans mammas kamp att hålla skeppet flytande. Långt, långt mellan klichéerna och riktigt välskrivet.

Betyg

Trodde att det här skulle vara något alldeles extra men jag är faktiskt lite besviken. Bra - men inte mer än så.

Betyg

Helt fantastisk och minnesvärd som få. En av de bästa svenska romanerna på mycket länge!

Betyg

Välskriven, fängslande och hjärtskärande ibland. Så bra!

Betyg

mycket bra. lättläst men också mycket sorglig. Det nya och det gamla går inte alltid att kombinera på ett bra sätt.

Betyg

Ett högst påtagligt 70-tal, radioskval, naturen om hörnet, fåglar. Alla dessa fåglar.

Betyg

Tragedi om en familjs slit som arrendebönder. Framförallt beskrivs faderns och den äldste sonens (brist på?) relation. Vemodigt och vackert.

Betyg

Fantastiskt språk som påverkar mig så till den milda grad att jag kommer på mig själv med att googla fåglar, jag som har noll intresse av dem.
Skildringen av huvudpersonens innersta är också fantastiskt beskriven. Läs!

Betyg

Läs och njut av varje sida

Betyg

en alldeles magnifik roman, värd alla priser den fått - bör få ännu fler! (och stackars alla andra som debuterade samtidigt.) känner att orden stockar sig när jag ska försöka beskriva den så jag försöker inte ens. jo, läs gärna "stäppvargen" av hesse också.

Betyg

Det är länge sedan jag blev så berörd av en roman att jag grät, så blev det med Korparna. Mycket, mycket bra! / / En så klar och tydlig beskrivning av vad som händer med oss när vi "förväntas bära vidare arvet" av yrke och klass; kravet på att behålla barndomshemmet eller gården; ett (under generationer!?) fastlagt sätt att förhålla sig till omgivningen osv osv. / / Det är också en lysande natur- och miljöskildring, igenkänning från 1970-talet och varmt berättat om ung förälskelse. Vill läsa mer av Tomas Bannerhed! / / En solklar 5:a, utan minsta tvekan!

Betyg

En riktig höjdare! En ung pojkes uppväxt som arvtagare till en småbruk som nog borde avvecklas. Sjukdom i familjen till trots finner han tröst och livsmod i naturen. Skriven på ett poetiskt språk. Rekommenderas!

Betyg

hade nog väntat mig lite mer av en augustprisvinnare ... men ok ...

Betyg

Det handlar om allt snabbare samhällsförändringar som bryter ner människor och djur, t.o.m fågeläggen blir tunnskaligare. En mycket stark fyra, så nära en femma det går att komma. Har själv växt upp på ett småbrukarhem på 60-talet och Bannerheds skildring är klockren. Världen finns överallt, i både Småland och Stockholm!