
Hur han än vände och vred på glaset inför sina glupska ögon stod det snett och lutande. Det lutade mycket kraftigt, än hit, än dit. Att stå rakt upp som ett anständigt glas förmådde det inte. Glaset hade helt enkelt rätat på sig. Men eftersom det stod på en stubbe som varit sågad mot alla regler och i strid med alla anvisningar från skogsbolagen hade det blivit rakt upptill, snett nedtill. Med sin överdel hade det siktat mot stjärnorna, med sin bas hade det varit bundet vid jorden och slav under tyngdkraften. Och med ens stod det klart för honom att den döda materien inte är död. Det var i den stunden han blev konstnär. Glaset hade levat sitt liv, det hade insett sin snedhet och sin lutande belägenhet och beslutat sig för det stolta upprättståendet. Utan att riktigt förstå konsekvenserna. Om glaset haft ett namn hade det hetat Klingsor. Han hade själv formulerat sitt mål: att med måleriets...
Visa mer
Recensioner
2022-12-01
Betyg
Tunn story för att vara Torgny Lindgren. Härlig skröna med många bisarra inslag och en skön berättarstil men storyn är helt enkelt för tunn för att göra boken till den läsupplevelse som TL böcker brukar innebära. Betyg 2,5
2017-02-15
Betyg
Torgny Lindgren läser själv...men det hjälper inte. En riktigt långtråkig historia....