Det är lättare att föreställa sig världens undergång än kapitalismens slut. Sedan 1989 har kapitalismen lyckats framställa sig som det enda realistiska politisk-ekonomiska systemet. I föreliggande bok beskriver Mark Fisher hur denna "kapitalistiska realism" har utvecklats och hur den fungerar som ideologiskt ramverk. Utifrån exempel hämtade från filmer, skönlitteratur och arbetslivet diskuterar Fisher hur den kapitalistiska realismen idag präglar våra erfarenheter inom alla tänkbara områden. Men hans analyser av de nya byråkratiska systemen och den växande mentala ohälsan blottlägger också ideologiska sprickor och inkonsekvenser som visar att den samtida kapitalismen i själva verket är allt annat än realistisk. ?Den långa, mörka natten vid historiens slut måste uppfattas som en enorm möjlighet. Den kapitalistiska realismens förtryckande spridning innebär att även små skymtar av alternativa...
Visa mer
Recensioner
2019-11-07
Betyg 
Fantastiskt genomtänkt och välartikulerad diagnos på det samtida tillståndet!
Capitalist realism rymmer en underbar samläsning av personliga iakttagelser, tolkningar av populärkultur och film och analyser av makropolitiska samt -ekonomiska processer. Ibland tänker man "detta är som Zizek när han är som bäst" (och det är tydligt hur färgade Fishers resonemang är av Zizeks verk) och ibland tänker man "det är mycket bättre än så".
Till bokens bästa partier hör Fishers avhandlande av psykisk ohälsa som symtom på samhällstillståndet, vilka dessutom framstår som oerhört drabbande i ljuset av Fishers bortgång. Dit hör också bokens avslutande sidor, där Fisher tar sig friheten att övergå från diagnos till prognos i sin civilisationskritik.
Rekommenderad läsning, med rätta ansedd som en modern klassiker för vänstern.
