Kallocain

Boye, Karin

| 2007

Flag from sv

3002


Karin Boyes roman från 1940 är en av de klassiska romanerna i svensk litteraturhistoria. I förlaget StorySides serie ?Möte med klassiker? är det uppläsaren som väljer boken. Med Kallocain debuterar vår förre kulturminister, Leif Pagrotsky, som som inläsare. Varför Kallocain Leif Pagrotsky? ? Kallocain är ett tidlöst mästerverk som åter fått ny aktualitet. Idag har debatten om övervakningssamhället verkligen förnyats, och frågan om intrång i den enskildes privata sfär har blivit brännande i och med internet. Det gör att Kallocain känns så aktuell för mig. Generationer av skolungdomar har läst Kallocain av plikt, jag skulle vilja att en ny generation upptäcker den av egen nyfikenhet. Jag hoppas att min inläsning kan bidra till det, säger Leif Pagrotsky. Karin Boyes roman är en kuslig vision av ett polisstyrt och militariserat samhälle. Men den gestaltar också en tro på människans...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

K

Kristin Söderberg

2017-06-09

Betyg

Känslan i den här boken glömmer jag inte.

Mikaelita Bovalius

2017-05-18

Betyg

Svårt att förklara, är i nått sorts allmänt förvirrat tillstånd. Boken är helt klart en förtjänad klassiker, miljonår före sin tid. Karin Boye skrev den 1940, om något som år 2017 kan liknas vid Nordkorea. Om det nu är såhär där, men det lär vi väl aldrig få veta. Lika lite som att huvudkaraktären Leo Kall får veta om han är med och skapar en ny värld och vad som händer med hans uppfinning, sprutan som gör att människor blottar sanning och känslor, för att tjäna Staten.

Boyes språk bildar fantastiska meningar och ord. Vackra, episka nästan och före sin tid. Ibland kommer vanliga författarmeningar och ibland kommer diktliknande beskrivningar. De sistnämnda bara kommer då och då. Ibland är boken tråkig i två sidor, men sen tar den sats igen. Jag har svårt att smälta den, svårt att veta vad jag tycker. Den raderade min hjärna på något vis. Slutsatsen får bli är att jag är glad över att jag har läst den. Jag tror jag behöver smälta den.

S

sonja ek

2017-04-17

Betyg


Karin Boye beskriver livet i en totalitär stat. Här finns ord som ovanjordlicens, frivilliga offertjänsten, fritidsuniformen, poliskorten, polisögat och polisörat. Begreppen förklaras inte mer utan du som läsare får helt enkelt hänga med i denna verklighet. Ungdomar skiljs från föräldrar för tjänst i någon avlägsen ort som skostaden eller i kemistäderna. Medborgarna har underliga plikter som går ut på att bevaka varandra. Kartor är förbjudna. Människorna verkar inte veta någonting om geografin. Den lydiga, plikttrogne strebern och familjefadern Leo Kall, kemist från Kemistaden nr 4 följer vi genom en bitvis thrillerartad intrig. Samtidigt som tonen är lågmäld, torr till och med, sker sporadiska känsloeruptioner. Boye gestaltar människans inre och yttre verklighet. Dystopin är originell och Boyes grepp att låta oss följa en huvudperson som inte är den vi sympatiserar med gör det hela intressant.
Tankeväckande och originellt. Skickligt gestaltat. Ibland tappar jag dock i uppmärksamhet och ibland är det riktigt spännande. Betyget pendlar mellan stark 3:a och 4:a.

U

Ulf Pettersson

2016-10-04

Betyg

framsynt roman som hon skrev redan på 40-talet, skrämmande skildring av ett totalitärt ytterlighetssamhälle som passar både till hö och vä

B

Benjamin Elfors

2015-08-16

Betyg

Välkomponerad historia, intressant tema och fint språk. Men tänder inte riktigt till. Tycker nog att Orwells 1984 gör en något mer mångfacetterad skildring av liknande problematik.

Emma B

2015-02-01

Betyg

Inledning
När vi ur det centrala innehållet skulle jobba med delen “Läsa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället” så riktades mina tankar direkt till Sveriges kändaste dystopiska verk, nämligen Karin Boyes Kallocain (1940). I novellen dras vi in i ett mörkt samhälle präglat av hjärntvätt, överdriven bevakning från myndigheten och en värld bortom mänskliga rättigheter. Vi får skildra kemisten Leo Kalls liv under Kemistaden n:r 4 i Världsstaten där han som till förmån av staten har skapat ett sanningsserum, Kallocainet, för att förebygga uppror samt upproriska tankar mot dem. När Leo senare kommer in i sina försökpersoners själar och innersta tankar som visar deras drömmar om Ökenstaden (en plats som kretsar kring annat än staten utan om kärlek, förtroende och frihet) så börjar han tvivla på Statens system och fundera över sin lojalitet och roll som medsoldat. Och, vad händer egentligen när våra åsikter inte längre är våra egna?

Första anblicken av världsstaten kan bilda uppfattningen att novellen bara medför en allt extrem fantasi, men vid eftertankarna så kommer Boye skrämmande nära verkligheten. Boye inspirerades av den nazistiska utvecklingen i tyskland och läget i Sovjetunionen innan andra världskriget. Hon såg med egna ögon nazismens uppgång under sitt boende i Berlin mellan 1932 och 1933. Men däremot är den inte skriven för en specifik händelse eller konflikt utan är aktuell inom hela vår moderna samtid, vi kan dra paralleller med dagens konflikter som exempelvis den i Nordkorea, och kanske var det så Boye också hade tolkningsöppenhet i åtanke när hon skrev den. När boken gavs ut fick Boye dåtidens litteraturkritiker att reflektera över sin egen samtid och samhällets framtid, både åt nazityskland medan andra drog parallellen med Sovjet, vilket nog var hennes syfte bakom det fiktiva innehållet. Kallocain fick majoritetsmässigt bra kritik, men i grund tror jag var en farlig bok att publicera. Att kritisera kriget var en fara i sig, och under samtidens kvinnosyn kanske hon inte hade tagits under samma allvar som en man. Några år efter Kallocains publicering kom ett annat dystopisk verk,som senare kom att bli den mest uppmärksammade under kategorin, nämligen 1984 (1949) skriven av George Orwell. Även om Kallocain är hyllad och skriven nio år tidigare så är 1984 mer omtalad bland dagens generation. När det väl diskuteras dystopiska verk så nämns 1984 först, sedan Kallocain. Mina genusglasögon förklarar det med att i dess samtid var män mer uppmärksammade och därav glömdes liksom Karin Boyes Kallocain bakom den brittiske författaren.

Boyes språk är lättläst och intensivt men kräver mycket uppmärksamhet hos läsaren, alltså är detta en bok att skräckläsa och inte ta ett kapitel på bussen då och då. Hon använder jag- och berättarform, vilket gör att man kommer nära huvudpersonen. Språket är delvis lite platt och inte större berikat på bildbeskrivningar, men det öppnar snarare tolkningsmöjligheter än gör boken ointressant.


Kallocains främsta huvudtema är nog enligt många framtidsvisioner eller framtidstro, men i min tolkning så är kärlek den främsta glödtråden. Vad händer när kärleken förbjuds? En viktig karaktär i temat är Leos fru Linda. Under bokens gång utsätts Leos kärlek för henne för svartsjuka. Hans desperata behov att få veta om han kan fortsätta ha tillit till henne och bekräftelsen efter hennes kärlek driver honom till vansinne och blir novellens huvudpunkt. Också drömmen om en kärleksfull värld bortom Världsstaten är det som gömmer sig hos de som blir utsatta för Kallocainet. Jag kan inte förbigå att tänka att Karin Boye själv troligtvis speglade sitt kärleksliv i novellen. Hon levde under en tid där det var tabubelagt att vara homo-/bisexuell och föll i en romans med en annan kvinna, och speglade kanske den inre kampen med rädslan av andras reaktioner om någon tvingade fram henne sanningen. Ännu starkare tror jag att det speglar hennes död 1941, och den kärlek hon hyste till Anita Nathorst. Skräcken att aldrig få den besvarad om hon skulle säga sanningen, både till Anita och sin dåvarande älskare Margot.

I år fyller Kallocain 75 år och lever upp sin undertitel Roman från 2000-talet eftersom den är lika aktuell idag såsom 1940 och kan diskuteras i oändlighet. Jag tycker därför att detta är en läsvärd bok nu under lov och semestertider som inte ska sluta uppmärksammas. Idag kan vi dra både kopplingar till dagens samhälle och Världsstaten, men också använda Kallocain för att fundera på vår framtid och vart teknologin leder oss.
Vad händer egentligen när våra åsikter inte längre är våra egna?

Ida

2014-11-03

Betyg

Läsvärd!

Tessy .

2014-10-23

Betyg

''Trollbunden'', ''Stjärnorna'' och ''Ja visst gör det ont'', så oerhört vackra dikter av en mycket inspirerande kvinna.

SteffySivA .

2014-09-25

Betyg

Jag gillar dystopier och tyckte denna boken var sådär. Kanske fel tillfälle i livet som jag läste denna bok för den har inte lämnat något större intryck på mig.

Pernilla Lindholm

2014-04-22

Betyg

Boye kan det där med att hitta rätt ord när hon behöver det, man skulle kunna säga att det är lite av hennes grej. Enormt bra bok som känns före sin tid.

Lo Lindström

2013-08-12

Betyg

Väldigt ojämn. Går mellan att vara fantastiskt till att vara intetsägande, som en berg-och dalbana.

P

Per Nilsson

2013-05-11

Betyg

Skrevs när författarinnan var strax över 30 år.
Skrevs i en era när kvinnor inte förväntades förvärsarbeta och göra "väsen" av sig.
Skrevs i Sci-fi anda som går att härleda till dagens framtid - för 70 år sedan.

Fantastiskt språk. Fantastisk inlevelse. Karin, jag önskar att tiden varit sådan att du kunnat härda ut.

S

Susanne Larsson

2012-12-26

Betyg

Läsvärd och tänkvärd, lite seg i mitten men fantastiskt språk och uttryck

Betyg

Längesen jag läste den, men minns att jag tyckte mycket om stämningen och språket. Dags att läsa om den snart, tror jag...

J

Joel Sjöstrand

2012-09-07

Betyg

Om människan som växer inifrån vs människan som växer av yttre stimuli, och givetvis gråzonerna emellan. Även om du lever efter de socialt eller överstatligt styrda dogmerna, kan du inte acceptera dem till fullo. Fullkomligheten är varje individs ide, men ingen kan göra sig själv fullkomlig. Alltså blir det en jävla ångest på varenda sida. För elakt att Kall hade ihjäl Rissen. Det hade aldrig passerat i ett Hollywood-manus.

H

Hem Ligt

2012-07-20

Betyg

Vilket språk! Riktigt bra bok.

T

Thomas Sievert

2012-07-01

Betyg

Boye skriver ju helt fantastiskt fint. Så man tappar andan emellanåt.

L

Lina Josefsson

2012-06-29

Betyg

Tung bok, emn fin. Var nog lite för ung när jag läste den och blev deprimerad. Ska läsas om inom en snar framtid!

M

Mats Sigfridsson

2012-04-27

Betyg

En stark"framtidsskildring" som finns kring oss idag och som speglas i nyheterna regelbundet. En klassiker som håller måttet.

Claes Nilsson

2012-03-12

Betyg

Intressant bild av polisstaten men är bara för tråkig

Betyg

En klassiker värd namnet.

Anna Johansson

2011-11-27

Betyg

Tycker mkt om stämningen i boken, man sugs in i handlingen från första meningen. Dock tappar boken i den senare delen, men knyts "fint" ihop i slutet. Bra bok som "alltid" kommer vara aktuell läsning.

L

Lars Sederlin

2011-11-25

Betyg

Hållerän i förhållande till Kostler,Huxley och Orwell den bok som biter tag i en mest.

eva arkelid

2011-10-20

Betyg

vilken skräckmiljö ändå hemskare när man vet vad som kan gömma sig bakom diktaturstaters fasader. Bra skrivet med tanke på vilken romantik som byggdes upp runt både Tyskland och Sovjet vid den tiden.

M

Maude Schyffert

2011-08-17

Betyg

Jag är med i en bokklubb och vi ska diskutera Kallocain i början på September. Den är intressant som ett tidsdokument men jag fastnar inte och har svårt att läsa klart.

Elisabeth E

2011-04-26

Betyg

Nja, inte min favoritdystopi. Givetvis är den ju bra men den känns ändå lite trälig att läsa, iaf för mig.

Liza Bolin

2011-03-03

Betyg

ljudbok, till min förvåning läst av leif pagrotsky! gav en rolig twist till styckena om att man ska göra "allt för staten". men väldigt bra uppläst, VÄLDIGT bra bok! leo kall är inte så kall som det låter, utan jag lever mig in i hans situation. dock tappas detta lite på slutet, jag vet inte om det var för att jag lyssnade lite slarvigt. och här har jag gått runt och tänkt: "jaha, boye, det är hon med 'visst gör det ont när knoppar brister', det var väl kul för henne" och så visar det sig att hon är en mästerlig dystopist!

david palmqvist

2011-02-20

Betyg

Tror att jag läste Kallocain i ett dåligt läge. Hade precis läst 1984 och Du sköna nya värld, vilket gjorde att historierna flöt ihop och blev "samma". En lätt dystopimättnad hade nog infunnit sig också...

Natasha Illyés

2011-02-16

Betyg

Stark historia där du kommer obehagligt nära huvudpersonen.

J

Jasmine S

2011-01-08

Betyg

Kommentera...

J

Jasmine S

2011-01-08

Betyg

Kommentera...

Jenny Stenberg

2010-10-06

Betyg

Så spännande och jag kunde verkligen inte sluta läsa den. Jag ser fram emot att plocka upp den om några år igen och dra med i handlingen igen.

Helena Nilsson

2010-07-31

Betyg

Nej, jag förstår inte storheten i den här.

E

Erik Kjellstenius

2010-07-27

Betyg

Karin Boye lyckas mycket bra med sin gestaltning av den liksom alla andra i denna värld galne forskaren. Trovärdig känns hans tro på sina vridna ideal och totalitära ideologi. Idag kanske inte en klockren teori om hur ett framtida samhälle skulle kunna se ut men dock en riktigt bra varning om människans funderingar kring utlilism

lysol *

2010-06-15

Betyg

För mig är denna roman den bästa bland Boyes och troligen den mest kända. Kallocain ör ett sanningsserum framställt att kontrollera statens invånare i ett totalitärt och fascistiskt samhälle.

Bengt Månsson

2010-03-26

Betyg

Karin Boye är ju inte i första hand känd som SF-författare men den här klassikern får väl ändå räknas till genren. Kallocain är ett kemiskt medel som gör att man inte kan ljuga...

Betyg

Så mycket tänkvärt

Betyg

Den kanske vackraste och mest hårresande scenen ger hon oss då kemist Kall besöker det hemliga mötet för omoralens folk. Dårarnas sekt. De som ingen vet vad de gör. De utan ledare och syfte. De bara är och ler. Någon slags musik. I protest mot världsstaten och de stulna kulturerna låtsas de sova i grupp, i varandras värme.
Att hon skriver i början av andra världskriget ger en såklart otaliga assiciationer. Man tänker enkelt som ett skolbarn och det med rätta. Skulle tredje rikets vinst te sig så här? Eller Soviets kalla blockad. Men nej, ett hopkok av tendener, lika mycket nu som då, det värsta av alla ideologier. Vi är inte på väg dit.

Jonas Zejlon

2009-09-21

Betyg

Riktigt bra bok. Enda problemet,och detta har boken tydligen fått ständig kritik för, är att den har blivit överskuggad av 1984 (som enligt Wiki kom efter Kallocain...).

Hursomhelst, denna lilla pärla känns skönt osvensk i sitt språk, kanske för att den är skriven för så länge sedan att det känns som ett brev från gammelmormor. Detta menar jag i helt positiv mening! Vidare är storyn också skönt befriad från alla schabloner. Det enda som man får säga är bibehållet är väl den s.k Svenska ångesten, om det nu finns en sådan.

Historien kretsar alltså kring forskaren Leo Kallo som skapat ett medel som får folk att säga sanningen. Ett sådant medel i en totalitär, postapokalyptisk polisstat som bygger på angiveri är katastrof. Dock är allt berättat ur Leos perspektiv och istället för att bli en ytlig sci-fi thriller blir det en resa genom Leos psyke och man får steg för steg följa honom när han går från att vara en "god medsoldat" tills han börjar inse vad det är han har skapat...

Inte en femma, och det är endast för att 1984 har tagit tronen redan, tyvärr, och man är alltför bekant med temat. Det, och ibland att boken vart lite seg med meningar som aldrig tog slut vilket fick den att tappa tempo, enligt mig.

J

Johanna Falkered

2009-07-01

Betyg

En cynisk och för sin tid modern framtidsskildring.

M

Maj-Lis S Nordling

2009-06-29

Betyg

Läste boken för länge sedan i pocket och skulle troligen ge den 5 i betyg i dag.Kommer förmodligen att plocka fram och läsa den igen. En viktig bok.

Jack Russel

2009-05-23

Betyg

En särdeles dyster framtidsskildring. Dock kan man förstå att pralleller dras till FRA-lagen i dessa dagar. Vore intressant att ha fått lite bakgrund till hur detta samhälle vuxit fram, om än inte i långa beskrivningar sida upp och sida ner, så ändå i historiskt återberättande ordalag.