Kallocain

Betyg

En klassiker som alla borde läsa! En tunn bok, inte svår att komma igenom. Filosofisk, samhällskritisk, mycket välskriven!

Betyg

Tankeväckande

Betyg

Tankeväckande

Betyg

Tankeväckande

Betyg

Boyes language is beatiful and diverse and that's probably the strongest part of Kallocain. The story in itself doesn't reach the same heights as the poetic rhythm she writes in. Not that memorable or intriguing story that I had hoped for.

Betyg

Fint skriven bok tydligt inspirerad av andra dystopier skrivna på den tiden. Men jag tycker om hur hjärntvättandet är skrivet. Hur huvudkaraktären till en början försvarar sin ideologi men gradvis blir mer desillusionerad. Relationerna mellan huvudkaraktären och sin fru och sina barn och hur samhället påverkar dom.

Betyg

Vet att den här kom först, men gillar trots allt 1984 bättre.

Betyg

Udda uppbyggnad av samhälle (extremt övervakat), intressant att läsa om och leva sig in i. Är 1984 (Orwell) inspirerad av Karin Boye? Den ska läsas framöver. 3/5!

Betyg

Inre dialoger och egna tankar varvat med berättelser ur huvudpersonens liv. Ett bra tidsdokument som visar hur svårt livet var då för människor som inte passade in och inte kunde leva upp till samhällets förväntningar. Språket gör det svårt att hänga med ibland.

Betyg

Denna bok kom före George Orwells 1984, på samma tema. Karin Boyes sätt att vara skrämmande klarsynt och poetisk i sina skildringar ekar genom decennierna.

Betyg

Väcker en del tankar som tex att det endast i våra tankar vi tänker helt fritt men i övrigt finns det lösa trådar (såsom gänget som träffades, varför fick man inte veta mer om dom?) och segt tempo som inte riktigt kommer i mål. Väldigt osympatisk huvudkaraktär också.

Betyg

En riktigt bra, tänkvärd och välskriven klassiker. Har tematiskt stora likheter med Orwells 1984. Både språk och historia är välformulerade. Rekommenderas för alla som ännu inte läst den.

Betyg

En vackert skriven bok med en intressant handling som känns före sin tid.

Betyg

Betyg

Karin Boye skriver så vackert! Spännande dystopi, känns helt relevant än idag, men huvudpersonen är en riktig tråkmåns!

Betyg

Boye uttryckte sej verkligen vackert. Så bra och spännande bok!

Betyg

Häftigt! Den här skrevs i slutet av 30-talet, alltså ett tag före "1984", och är aktuell fortfarande. Vackert och precist språk (men i början lite trögläst pga gammeldags formuleringar).

Betyg

Kemisten Leo Kall fullbordar statens kontrollsystem när han framställer ett sanningsserum, Kallocain. Serumet får medborgarna att erkänna deras innersta tankar och drömmar. Men den lojale Leo Kall börjar snart ifrågasätta sin roll i systemet och sin längtan efter frihet, som hägrar i fjärran, växer sig sakta stark i honom.

I en skrämmande samhällsskildring, där polisöron och polisögon ständigt vakar över medborgarna, presenterar författaren Karin Boye, kemisten Leo Kall. Leo är en lojal medsoldat åt Staten. Han lever med sin fru Linda och deras döttrar, Laila och Maryl. Deras son, Ossu, har omhändertagits, precis som tusentals andra barn, av staten vid 7-års ålder och placerats i barnläger. I barnlägren och ungdomslägren tränar och övar de för att bli framtida medsoldater i Statens tjänst. I Leo Kalls gedigna och ihärdiga arbete åt Staten lyckas han framställa ett sanningsserum som injicieras via blodet. Serumet blottlägger människans innersta och djupaste hemligheter. Det blir ett verktyg som fulländar kontrollsystemet över massorna. Men snart inser Leo Kall medlets baksidor och det system som ligger bakom det.

Kallocain publicerades första gången 1940 och är en av Karin Boyes mest kända romaner. Det är en dystopisk science-fiction roman som skildrar en mörk samhällsutveckling. Karin Boye inspirerades starkt av den dåvarande samhällsutveckling i Tyskland och Sovjetunionen. Romanens huvudkaraktär, Leo Kall, är inledningsvis en god medsoldat, övertygad om statens viktiga roll och att ändamålen helgar medlen. Men snart börjar dissidenta tankar luckras upp i Leo. Bortom all sitt arbete för staten föreligger friheten och väntar på att få höra sitt rätta namn. Förutom romanens starka skildring av övervakning och misstänksamhet mellan medborgarna, bär den också starka inslag av kärlek och strävan efter frihet.

Kallocain har blivit en tidlös klassiker i samma klass som 1984 av George Orwell, Farenheit 451 av Ray Bradbury och Du sköna nya värld av Aldous Huxley. Det är starka skildringar ur dåtidens samhällsutveckling i 1930-talets Tyskland och Sovjetunionen som ligger till grund för handlingen. I ett övervakningssamhälle där angivare lever bland alla och där Statens propaganda maskin sprider skräck och rädsla i befolkningen. Kallocain är en ständig påminnelse om hur skört vårt demokratiska systemet är och hur lätt samhället kan svikta åt mörkare sidor. Karin Boye är, utan tvekan, en viktig röst som fortsättningsvis ekar in i dagens och framtidens samhälle.

Betyg

Älskar Boyes dikter!

Betyg

Känslan i den här boken glömmer jag inte.

Betyg

Svårt att förklara, är i nått sorts allmänt förvirrat tillstånd. Boken är helt klart en förtjänad klassiker, miljonår före sin tid. Karin Boye skrev den 1940, om något som år 2017 kan liknas vid Nordkorea. Om det nu är såhär där, men det lär vi väl aldrig få veta. Lika lite som att huvudkaraktären Leo Kall får veta om han är med och skapar en ny värld och vad som händer med hans uppfinning, sprutan som gör att människor blottar sanning och känslor, för att tjäna Staten.

Boyes språk bildar fantastiska meningar och ord. Vackra, episka nästan och före sin tid. Ibland kommer vanliga författarmeningar och ibland kommer diktliknande beskrivningar. De sistnämnda bara kommer då och då. Ibland är boken tråkig i två sidor, men sen tar den sats igen. Jag har svårt att smälta den, svårt att veta vad jag tycker. Den raderade min hjärna på något vis. Slutsatsen får bli är att jag är glad över att jag har läst den. Jag tror jag behöver smälta den.

Betyg

Karin Boye beskriver livet i en totalitär stat. Här finns ord som ovanjordlicens, frivilliga offertjänsten, fritidsuniformen, poliskorten, polisögat och polisörat. Begreppen förklaras inte mer utan du som läsare får helt enkelt hänga med i denna verklighet. Ungdomar skiljs från föräldrar för tjänst i någon avlägsen ort som skostaden eller i kemistäderna. Medborgarna har underliga plikter som går ut på att bevaka varandra. Kartor är förbjudna. Människorna verkar inte veta någonting om geografin. Den lydiga, plikttrogne strebern och familjefadern Leo Kall, kemist från Kemistaden nr 4 följer vi genom en bitvis thrillerartad intrig. Samtidigt som tonen är lågmäld, torr till och med, sker sporadiska känsloeruptioner. Boye gestaltar människans inre och yttre verklighet. Dystopin är originell och Boyes grepp att låta oss följa en huvudperson som inte är den vi sympatiserar med gör det hela intressant.
Tankeväckande och originellt. Skickligt gestaltat. Ibland tappar jag dock i uppmärksamhet och ibland är det riktigt spännande. Betyget pendlar mellan stark 3:a och 4:a.

Betyg

Medryckande dikter, tycker om de flesta. Favoriten är Många röster talar.

Betyg

framsynt roman som hon skrev redan på 40-talet, skrämmande skildring av ett totalitärt ytterlighetssamhälle som passar både till hö och vä

Betyg

Välkomponerad historia, intressant tema och fint språk. Men tänder inte riktigt till. Tycker nog att Orwells 1984 gör en något mer mångfacetterad skildring av liknande problematik.

Betyg

Inledning
När vi ur det centrala innehållet skulle jobba med delen “Läsa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället” så riktades mina tankar direkt till Sveriges kändaste dystopiska verk, nämligen Karin Boyes Kallocain (1940). I novellen dras vi in i ett mörkt samhälle präglat av hjärntvätt, överdriven bevakning från myndigheten och en värld bortom mänskliga rättigheter. Vi får skildra kemisten Leo Kalls liv under Kemistaden n:r 4 i Världsstaten där han som till förmån av staten har skapat ett sanningsserum, Kallocainet, för att förebygga uppror samt upproriska tankar mot dem. När Leo senare kommer in i sina försökpersoners själar och innersta tankar som visar deras drömmar om Ökenstaden (en plats som kretsar kring annat än staten utan om kärlek, förtroende och frihet) så börjar han tvivla på Statens system och fundera över sin lojalitet och roll som medsoldat. Och, vad händer egentligen när våra åsikter inte längre är våra egna?

Första anblicken av världsstaten kan bilda uppfattningen att novellen bara medför en allt extrem fantasi, men vid eftertankarna så kommer Boye skrämmande nära verkligheten. Boye inspirerades av den nazistiska utvecklingen i tyskland och läget i Sovjetunionen innan andra världskriget. Hon såg med egna ögon nazismens uppgång under sitt boende i Berlin mellan 1932 och 1933. Men däremot är den inte skriven för en specifik händelse eller konflikt utan är aktuell inom hela vår moderna samtid, vi kan dra paralleller med dagens konflikter som exempelvis den i Nordkorea, och kanske var det så Boye också hade tolkningsöppenhet i åtanke när hon skrev den. När boken gavs ut fick Boye dåtidens litteraturkritiker att reflektera över sin egen samtid och samhällets framtid, både åt nazityskland medan andra drog parallellen med Sovjet, vilket nog var hennes syfte bakom det fiktiva innehållet. Kallocain fick majoritetsmässigt bra kritik, men i grund tror jag var en farlig bok att publicera. Att kritisera kriget var en fara i sig, och under samtidens kvinnosyn kanske hon inte hade tagits under samma allvar som en man. Några år efter Kallocains publicering kom ett annat dystopisk verk,som senare kom att bli den mest uppmärksammade under kategorin, nämligen 1984 (1949) skriven av George Orwell. Även om Kallocain är hyllad och skriven nio år tidigare så är 1984 mer omtalad bland dagens generation. När det väl diskuteras dystopiska verk så nämns 1984 först, sedan Kallocain. Mina genusglasögon förklarar det med att i dess samtid var män mer uppmärksammade och därav glömdes liksom Karin Boyes Kallocain bakom den brittiske författaren.

Boyes språk är lättläst och intensivt men kräver mycket uppmärksamhet hos läsaren, alltså är detta en bok att skräckläsa och inte ta ett kapitel på bussen då och då. Hon använder jag- och berättarform, vilket gör att man kommer nära huvudpersonen. Språket är delvis lite platt och inte större berikat på bildbeskrivningar, men det öppnar snarare tolkningsmöjligheter än gör boken ointressant.


Kallocains främsta huvudtema är nog enligt många framtidsvisioner eller framtidstro, men i min tolkning så är kärlek den främsta glödtråden. Vad händer när kärleken förbjuds? En viktig karaktär i temat är Leos fru Linda. Under bokens gång utsätts Leos kärlek för henne för svartsjuka. Hans desperata behov att få veta om han kan fortsätta ha tillit till henne och bekräftelsen efter hennes kärlek driver honom till vansinne och blir novellens huvudpunkt. Också drömmen om en kärleksfull värld bortom Världsstaten är det som gömmer sig hos de som blir utsatta för Kallocainet. Jag kan inte förbigå att tänka att Karin Boye själv troligtvis speglade sitt kärleksliv i novellen. Hon levde under en tid där det var tabubelagt att vara homo-/bisexuell och föll i en romans med en annan kvinna, och speglade kanske den inre kampen med rädslan av andras reaktioner om någon tvingade fram henne sanningen. Ännu starkare tror jag att det speglar hennes död 1941, och den kärlek hon hyste till Anita Nathorst. Skräcken att aldrig få den besvarad om hon skulle säga sanningen, både till Anita och sin dåvarande älskare Margot.

I år fyller Kallocain 75 år och lever upp sin undertitel Roman från 2000-talet eftersom den är lika aktuell idag såsom 1940 och kan diskuteras i oändlighet. Jag tycker därför att detta är en läsvärd bok nu under lov och semestertider som inte ska sluta uppmärksammas. Idag kan vi dra både kopplingar till dagens samhälle och Världsstaten, men också använda Kallocain för att fundera på vår framtid och vart teknologin leder oss.
Vad händer egentligen när våra åsikter inte längre är våra egna?

Betyg

Läsvärd!

Betyg

''Trollbunden'', ''Stjärnorna'' och ''Ja visst gör det ont'', så oerhört vackra dikter av en mycket inspirerande kvinna.

Betyg

Jag gillar dystopier och tyckte denna boken var sådär. Kanske fel tillfälle i livet som jag läste denna bok för den har inte lämnat något större intryck på mig.

Betyg

Boye kan det där med att hitta rätt ord när hon behöver det, man skulle kunna säga att det är lite av hennes grej. Enormt bra bok som känns före sin tid.

Betyg

"Det högsta och vackraste kan man inte hålla fast, det kan man inte göra anspråk på. Det går förbi som en uppenbarelse."

Betyg

Väldigt ojämn. Går mellan att vara fantastiskt till att vara intetsägande, som en berg-och dalbana.

Betyg

Det känns inte riktigt rätt att ge boken en tvåa eftersom Karin verkar så söt och intressant, men trots fina schack-liknelser och vissa tänkvärda, poetiska meningar dränks allt i denna djupa kristendomsångest som jag är så himla främmande för, och i en förödande fragmentarisk handling.

Betyg

Skrevs när författarinnan var strax över 30 år.
Skrevs i en era när kvinnor inte förväntades förvärsarbeta och göra "väsen" av sig.
Skrevs i Sci-fi anda som går att härleda till dagens framtid - för 70 år sedan.

Fantastiskt språk. Fantastisk inlevelse. Karin, jag önskar att tiden varit sådan att du kunnat härda ut.

Betyg

Läsvärd och tänkvärd, lite seg i mitten men fantastiskt språk och uttryck

Betyg

Längesen jag läste den, men minns att jag tyckte mycket om stämningen och språket. Dags att läsa om den snart, tror jag...

Betyg

Om människan som växer inifrån vs människan som växer av yttre stimuli, och givetvis gråzonerna emellan. Även om du lever efter de socialt eller överstatligt styrda dogmerna, kan du inte acceptera dem till fullo. Fullkomligheten är varje individs ide, men ingen kan göra sig själv fullkomlig. Alltså blir det en jävla ångest på varenda sida. För elakt att Kall hade ihjäl Rissen. Det hade aldrig passerat i ett Hollywood-manus.

Betyg

Vilket språk! Riktigt bra bok.

Betyg

Tung bok, emn fin. Var nog lite för ung när jag läste den och blev deprimerad. Ska läsas om inom en snar framtid!

Betyg

En stark"framtidsskildring" som finns kring oss idag och som speglas i nyheterna regelbundet. En klassiker som håller måttet.

Betyg

Älskar Karin Boyes dikter! Min absoluta favorit!

Betyg

Intressant bild av polisstaten men är bara för tråkig

Betyg

En klassiker värd namnet.

Betyg

Tycker mkt om stämningen i boken, man sugs in i handlingen från första meningen. Dock tappar boken i den senare delen, men knyts "fint" ihop i slutet. Bra bok som "alltid" kommer vara aktuell läsning.

Betyg

Hållerän i förhållande till Kostler,Huxley och Orwell den bok som biter tag i en mest.

Betyg

vilken skräckmiljö ändå hemskare när man vet vad som kan gömma sig bakom diktaturstaters fasader. Bra skrivet med tanke på vilken romantik som byggdes upp runt både Tyskland och Sovjet vid den tiden.

Betyg

Jag är med i en bokklubb och vi ska diskutera Kallocain i början på September. Den är intressant som ett tidsdokument men jag fastnar inte och har svårt att läsa klart.

Betyg

Nja, inte min favoritdystopi. Givetvis är den ju bra men den känns ändå lite trälig att läsa, iaf för mig.

Betyg

Behöver nog läsas än en gång. Hur tusan knöts säcken ihop?

Betyg

Höjde betyget efter att ha läst Karin Boye med "nya ögon". Det var så väldigt många år senast. Jag är väldigt förtjust i "Ja visst gör det ont" men den här samlingen är fullspäckad med godbitar. Alla Karin Boyes diktsamlingar finns mellan pärmarna.