Vinnare av Augustpriset 2023"Enastående litteratur" Sydsvenskan "Andrev Walden har skrivit en klassiker" Kulturnytt "En hårresande historia, formidabelt framförd jag skulle offra blod för hans formuleringskonst" Dala-Demokraten "En anmärkningsvärd prestation, Jävla karlar är en debut som bådar väldigt gott" SvD "Walden imponerar stort med sitt omtänksamma berättande och unika filter mot verkligheten" GP "Om det finns något som heter absolut litterärt gehör så har Andrev Walden det, för rakt igenom boken träffar han varenda ton rätt och det är något mycket ovanligt" BTJ "En liten fasetterad pärla" Borås Tidning "Walden får både trivialiteter och vidrigheter att glimra" Aftonbladet"En gång hade jag sju pappor på sju år. Det här är berättelsen om de åren. Om något låter påhittat kan du vara säker på att...
Visa mer
Recensioner
Betyg 
Jag förstår att många gillar boken och att den är en prisvinnare. Men för mig var detta inte rätt bok, språket gav mig nästan obehagskänslor snarare än läslust.
2024-02-06
Betyg 
En tragisk berättelse om en barndom som inte riktigt var som den borde ha varit. Den berättas dock på ett fascinerande, rappt och lättsamt sätt. Mycket tankeväckande, sorglig men även rolig.
2024-01-29
Betyg 
Walden lyckas skildra de många papporna med färgstarka detaljer och barnperspektiv. Jag blev positivt överraskad.
2024-01-22
Betyg
En aning upphaussad bok men ändå lite charmig i det egentligen rätt ledsamma.
2024-01-19
Betyg
Rekommenderas!
Kan tycka att berättelsen blir lite ytlig och avkapad ibland, men allt kanske inte kan berättas.
5 stjärnor för uppläsningen.
2024-01-11
Betyg
Stark bok som beskriver livet. Många igenkänningar för oss som vuxit upp på bla 80-talet
2024-01-07
Betyg
Älskade språket och kunde verkligen relatera till alla popkulturella referenser då jag är jämnårig med författaren. Jag skrattade flera gånger trots att ämnet är tungt. Lovande debut
2023-12-13
Betyg
Mycket läsvärd bok. Episoder från författarens liv sett ur barnets synvinkel. Så bra! Och spännande.
2023-10-23
Betyg
Jävla karlar muttrar lilla molnet och Mamma ute i köket, Jävla karlar. Boken som skildrar pojken Andrevs uppväxt under 80-talet och framåt. Pojken har aldrig träffat sin pappa, som är indian. Pojken får istället möta sju plastpappor av olika slag men med en gemensam nämnare, De är alltid för tråkiga och snälla, eller våldsamma enligt min hobbypsykologi som kickat in.
Författaren Andrev placerar mig lugnt och stilla bakom pojken, oftast snett bakom hans vänstra axel så vi tillsammans, oftast passivt, kan uppleva de händelser och små detaljer som inringar ett barns uppväxt. Hans uppväxt som mer ofta än sällan känns bekant. Jävla karlar är det verkligen, Växtmagikern, Mördaren och kanotisten, (den riktiga fittan). Papporna försöker forma våran unge Andrev men de mesta moralpinnarna tolkas som dårskap av pojken eller rinner av honom som vatten på en gås. De flesta misstagen pojken gör är när han förblir passiv och låter konsekvenserna träffa honom och resultera i näsblod och tårar. Gör detta historien trist eller osann? Snarare tvärtom. Jävla karlar känns av detta väldigt mänsklig för att den inte ha passerat filtret som ska göra sanning till underhållning. Likförbannat naglas jag fast i sidorna av att han bara är ett barn med brist på mod. Som får stryk av en tjej och gömmer porr under madrassen. Handlingen som tydligt är pinsamma för pojken men ändå får jag som läsare vara med bakom vänster axel. Det är en samtid som känns lika äkta som den vita sirapsflaskan av hårdplast.
Vad är då bäst i boken? Karaktärerna? Busen? De jävla karlarna? Nej, det bästa är samtalen med cyklopen. Dessa oskyldiga samtal mellan sängarna om nätterna. Det är som att tjuvlyssna på dem, bena ut livets fisk med den lilla kunskapen man har tillsammans som barn, fram tills pappa bankar i rören med pipan. Den farliga signalen att det är dags att stänga kakhålet och sova.
2023-10-11
Betyg
Betyg: 4,5 av 5 - 📚 - Andrev Walden har tidigare gett ut en krönikebok, som jag inte har läst, men definitivt ska. Men den här boken, hans andra, är en roman. Eller om man ska kalla den en biografi, eftersom den är författarens uppväxtskildring. Den är i alla fall mycket bra. Välskriven, lättläst, rolig, tragisk, och väldigt bra. Kan varmt rekommendera den. Jag lyssnade på boken, som var bra inläst av Gerhard Hoberstorfer.
