Louis-Ferdinand Celine's revulsion and anger at what he considered the idiocy and hypocrisy of society explodes from nearly every page of this novel. Filled with slang and obscenities and written in raw, colloquial language, Journey to the End of the Night is a literary symphony of violence, cruelty and obscene nihilism. This book shocked most critics when it was first published in France in 1932, but quickly became a success with the reading public in Europe, and later in America, where it was first published by New Directions in 1952. The story of the improbable yet convincingly described travels of the petit-bourgeois (and largely autobiographical) antihero, Bardamu, from the trenches of World War I, to the African jungle, to New York and Detroit, and finally to life as a failed doctor in Paris, takes the readers by the scruff and hurtles them toward the novel's inevitable, sad conclusion."
Visa mer
Recensioner
2017-01-09
Betyg 
Säkert bättre sett mot den fondvägg av litteratur som tidigare utkommit. Jag tror mig ana hur han influerat andra, senare bittra/sanningssökande och ärliga författare. Men jag, jag ba tänkte.... tråkigt
2015-05-26
Betyg 
Jag förstår varför boken är hyllad. Men jag fixar inte översättningen (1971). Känns som söderslang från 40-talet. Det fungerade inte på mig. Men ändå - vilken betraktelse över liv och död. Nu sätter jag upp nyöversättningen på min önskelista.
2014-04-08
Betyg 
Svärfars favoritroman som jag med viss möda tog mig igenom på andra försöket. Somligt är så bra att man vill recitera det på stadens gator och torg tills myndigheterna syr in en, men särskilt mot slutet av boken blir det rejält förvirrande och svårt att överhuvudtaget hålla reda på vad alltsammans handlar om. Fyran är aningen omotiverad, eftersom jag under stora delar av romanen bara motvilligt läste vidare, men den har ändå gjort ett så starkt intryck att den måste bedömas som bättre än "godkänd underhållning". Tuggmotstånd med framglimtande briljans!
2013-08-25
Betyg 
Världens bästa bok, tyckte mitt svartsynta gymnasiejag. Läste om den (nyöversättningen) precis och kan bara hålla med. Minns inte hur den gamla översättningen var, men den nya är bra. Antar att det fanns skäl att göra den.
2011-05-17
Betyg
Fin början av boken, sedan börjar harangerna. Dom är inte nödvändigtvis bra eller dåliga, men jag tröttnade relativt snabbt och lade ifrån mig boken.
2010-04-28
Betyg
Celine skriver drömsekvenser, eller åptminstone är det det intryck man får efteråt. Man glömmer inte scenerna i boken utan de stannar kvar inom en. Översättningen av "slang" av CG Bjurström irriterar. Han borde avstått från att översätta Celines parisjargong till stockholmsk 1930-talsslang.
2010-04-23
Betyg
Den svåraste läsupplevelse hittills för mig. Bjurströms översättning tycker jag stör läsningen. Han översätter Celines "parisjargong" till något slags stockholmsslang som ger att association går till en söderkismiljö. Mycket störande. Celine själv gör det inte lätt för läsaren, det går inte att slöläsa Celine. Scenerna i boken stannar kvar inom läsaren som drömsekvenser.
