Jeg kjente ansiktet stivne, jeg var tørr i munnen. Om noen hadde spurt meg, hvordan har du det nå, da skulle jeg ha svart, det gjør vondt akkurat her, og pekt på et sted helt øverst i brystet. Året er 1989, verden snur, muren faller; i løpet av noen intense høstdager følger vi Arvid Jansen, 37 år. Han skal skilles. Mora hans har fått en kreftdiagnose og reiser brått til Danmark med den gamle ferga Holger Danske. Hun har noe ugjort der. Arvid følger etter henne to dager seinere. Han føler at han må. Begynnelsen av 70-tallet: Arvid er industriarbeider. Han har proletarisert seg, og i moras øyne forspilt sjansen til et annet liv enn livet hun har hatt. En morgen ser han den unge jenta i den blå frakken på en t-banestasjon. De møtes og de møtes igjen; det er bare du og jeg, sier de til hverandre, bare du og jeg. Og så går tida.
Visa mer
Recensioner
2012-09-17
Betyg 
Tyvärr inte lika vass som "Ut och stjäla hästar". Tyckte boken kändes splittrad och ofokuserad med de olika tidsperspektiven.
2010-11-04
Betyg
Lite seg och går runt omkring som katten kring ljummen gröt, men intressanta tidsbilder. Ut och stjäla hästar var något bättre
2010-05-07
Betyg 
En grå bok om ett grått liv. Vad mer kan jag säga..............Llivet måste vara mer än så här!
2009-11-05
Betyg 
Sonen som inte ville släppa sin mamma förrän hon släppt in honom. Moment 22 som slutade i att han aldrig växte upp. Väldigt bra skriven. Det väsentliga orden var med men ibland något forcerad dramaturgi.
