Järndrottningen av Julie Kagawa Om mindre än tjugofyra timmar fyller jag sjutton. Men i realiteten kommer jag inte bli äldre. Jag har varit i landet Aldrig för länge, och det gör att jag inte åldras. Så trots att år har gått i den verkliga världen, är jag bara någon dag äldre än när jag kom hit. Fast sanningen är att jag har förändrats så mycket att jag knappt känner igen mig själv. Mitt namn är Meghan Chase. Jag trodde att det var över. Att min tid bland alvfolket de omöjliga val jag tvingades göra och uppoffringarna från dem jag älskade var över. Men en storm närmar sig, en armé som kommer att tvinga mig tillbaka till landet Aldrig. Slita mig ifrån den förvisade prins som svurit att stanna vid min sida. Föra mig rakt in i en konflikt så stor att jag inte tror att någon kommer att överleva den. Den här gången finns det ingen andra chans.
Visa mer
Recensioner
2015-04-05
Betyg
Tvekade mellan en trea och en fyra, men den är ju bra skriven, spännande och fängslande. När jag läser denna serie önskar jag dock att jag vare yngre, då hade den fått högre betyg.
2012-03-13
Betyg
Trevlig serie det här, jag hade dock önskat att huvudpersonen varit äldre, så det inte var så mycket tonårskänslor inblandade.Jag läste den på svenska, men den fanns inte med här.
Betyg
Julie Kagawa har gjort det igen! Jag hade inte förväntat mig att den här boken skulle vara lika bra som "Järnkungen" och "järnprinsessan" med tanke på att de var fempoängare, men jag hade fel. Den här trollbinder mig på samma sätt som de tidigare böckerna och jag längtar efter att få läsa fortsättningen. Har lust att springa till affären och köpa den engelska versionen bara för att slippa vänta, men jag biter nog ihop eftersom jag föredrar att läsa på svenska.
Min favorit genom serien har varit Puck. Jag älskar hans personlighet och rappa repliker, men i den här boken blir han lite för mycket, vilket kanske är förståeligt med tanke på vad han tvingas gå igenom. Men i slutet av boken gillar jag honom igen. Förhållandet mellan Ash och Megan blir djupare och vackrare. Jag gillar att läsa om hur de utvecklas tillsammans. Katten Grimalkin är också en fascinerande karaktär och jag gillar hans likgiltighet till allt och att man aldrig riktigt vet var man har honom.
Språket i boken är lika vackert som tidigare och även om det finns några stavfel i boken så är de få. Det märks att serien är ordentligt genomtänkt eftersom man kan göra återkopplingar till de tidigare böckerna och jag skulle älska om serien blev till film.