
Nominerad till Augustpriset i kategorin rets svenska barn- och ungdomsbok 2013 Det gick nnu fler timmar. Till slut var det inte bara min stjrt som kndes som betong utan hela jag. Hjrnan med. Jag kunde inte tnka, bara frysa. Jag var inte rdd fr rttorna lngre. Det fanns inga. Astrid var strd och ljlig och asdum. Allan och Gustav med. Jag nskade att de inte fanns. Nej, frresten, jag nskade att jag sjlv inte fanns. Det vore bttre. D levde det en cklig tjockis mindre p jorden. Och d behvde inte mamma vara s sabla ledsen fr att hon hade ett barn som ingen ville leka med. Bengt mobbas av de andra barnen p grden, han vill helst inte g ut alls. Men varje dag lmnar mamma en lapp p kksbordet med renden hon vill att han ska g, om s bara till soprummet. Bengt vill inte att mamma ska bli ledsen s fr att slippa frklara att han blir mobbad gr han ut. En gng...
Visa mer