Jag vet allt det här (en internmedicinsk roman) är en egensinnig och lekfull skildring av kampen mellan känsla och intellekt. En allvarlig berättelse om hur den yttre styrkan kan dölja ett skört inre. Hanna går på läkarlinjen. Hon vet vad hon vet, minns allt, analyserar livet. För vad ska man tro på om inte vetenskapen har svaren? Hon glittrar med sina vänner, de är amasoner med hud av okrossbart glas. Är redo för vilken strid som helst. Men under det intermedicinska året börjar glaset få sprickor. Och när vännen Filippa dras allt djupare ner i en depression bildas en hinna av rimfrost som inte går att skrapa bort. De lär sig att förlänga liv, fördröja död. Men varför lever vi egentligen – och varför måste döden vänta?
Visa mer
Recensioner
2020-05-28
Betyg 
Denna bok var lite svår att komma in i. Det var, i mitt tycke, svamlande, alldeles för långa meningar som aldrig tog slut och en lite odefinierbar känsla av att boken inte riktigt visste vart den ville ta vägen. När jag väl kom över det initiala hindret och vande mig vid den stil författaren använde uppskattade jag boken mycket mer.
Bokens berättarjag är Hanna, en läkarstudent i Göteborg och tillsammans med sina 2 bästa vänner, Anna och Filippa, lär de sig om internmedicin samt om livet i stort och smått. Det är ett omtumlande år för dem, både som läkarstudenter och som unga vuxna som försöker hitta sin plats i livet. Vi följer Hanna på sjukhuset och under festerna på kvällarna, personerna hon träffar, hur de påverkar henne och hur hon tror sig påverka dem.
Utgångspunkten är att Hanna vet en himla massa saker, varje underkapitel börjar just med orden ”jag vet” även om de i vissa fall följs av ett ”inte”. Hon är i den ålder när en vet så himla mycket och vill så himla mycket och inte låter något stoppa en, även om årets omtumlande händelser gör så att fasaden krackelerar och därmed gör Hanna till en mer komplex person.
Det var en del upprepningar och det var väldigt många karaktärer som introducerades, ibland var det svårt att hålla koll på dem alla, speciellt när det helt plötsligt dök upp igen hundratals sidor senare. Jag gillar att de tre huvudpersonerna, Hanna, Anna och Filippa, får vara komplexa karaktärer som gör fel ibland, som vet med sig om det och som ändå kan vara äkta. De känner, de älskar, de kämpar med livet och som läkarstudenter. De är trovärdiga.
Betyg 
Åh, så mycket jag tyckte om boken! Jag gillade sättet hon skrev, med ett upprepande av medicinsk fakta "jag vet..." och sen kom livet. För mig personligen var det extremt hög igenkänningsfaktor, men ändå inte. Det är ett par år sedan jag läste den, men den släpper mig inte. Jag vet att den fastnat i mig för att jag också vet allt det här.
Sara Hellberg gillar
2017-02-10
Betyg 
Jag hade svårt att sätta betyg på den här boken. Är alldeles för traditionellt lagd för att gilla det här sättet att skriva. Jag förstår poängen rent teoretiskt men tycker ändå inte om smaken, så att säga. Men som sjuksköterska är det dock alltid roligt att läsa böcker som utspelar sig i vårdmiljöer(!)
2016-10-22
Betyg
Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Språket är fantastiskt, stämningen och berättelsen i sig berör verkligen.
