Jag tänker på Linné : han som såg allt

Karin Berglund är sedan många år älskad för sina kunniga, personliga och sensuella trädgårdsskildringar och stämningsfulla fotografier. När hon nu i sin nya bok Jag tänker på Linné berättar om en av svensk historias mest betydelsefulla personer är det med samma glöd och spännande infallsvinklar som vi känner från hennes trädgårdsböcker. Ja, vem skulle kunna vara mer lämpad än Karin Berglund att skriva en hyllningskantat till Carl von Linné lagom till trehundraårsjubileet av hans födelse? Här möts de i kärleken till floran och respekten för kunskap. Dessutom får vi njuta av hennes fotografier i ett nytt sammanhang. Tillsammans med ett stort historiskt bildmaterial gör de denna bok till en unik kombination av historia och nutid. Efter att ha läst många, många hyllmeter av litteratur och botaniserat i undangömda arkiv har Karin Berglund omsorgsfullt mejslat fram ett levnadsöde. Hon har hälsat på i Linnés barndoms trakter, följt honom på några av hans mödosamma resor och tagit del av hans gärningar som läkare, lärare och forskare. Det ömsinta porträtt hon målar upp är bilden av en intensiv, komplex och levande människa som väckte starka känslor i sin samtid. Linné blir här ett geni, förstås, men också en person med mänskliga svagheter, skör och stark som den blomma som bär hans namn. "Jag tänker på Linné, mannen med ögon som ett lodjur, han som såg allt. Hurdan var han, hur orkade han, var han lycklig? Vad tyckte hans hustru?" "Det luktar violpastill av linden som blommar. Den söta doften kommer i pustar. Lukten av nyslaget hö tränger på. Moses, gårdens bagge, bräker uppfordrande och i hönshuset är det kalabalik. (...) X2000 dånar förbi och kyrkklockorna slår i Stenbrohults kyrka på andra sidan järnvägen", skriver Karin Berglund efter sitt besök i Råshult och den lilla röda stugan där Linné föddes. ?Den Linné som växer fram ur Karin Berglunds kalejdoskopiska texter ? läsefrukter, miniessäer, kulturhistoriska utvikningar, biografiska anekdoter, kortreportage - är bokstavligen en världsman, en man som älskar världen i alla dess sinnliga framträdelseformer och tar för givet att han är född inte bara för att odla sin trädgård utan också för att njuta dess frukter. Den Linnébilden förstärks och fördjupas av den påkostade bokens oräkneliga illustrationer ? inte minst de läckra planscherna från 1600- och 1700-talet: blommor och grönsaker, frukter och djur världen i all sin sakliga skönhet.? Per Svensson, Expressen ?Berglunds bok framhäver väl bättre än Uddenbergs varför vi svenskar så fascineras av Linné. Där finns inte bara den passionerade systematikern presenterad utan också den ojämförlige stilisten - en av de stora i vår litteraturhistoria - och den märkliga symbiosen mellan människa och svensk natur? Berglund har tagit åt sig den välkända berättelsen med en entusiasm som om hon aldrig hört den förr. Och hon förstår att ge den nytt liv inte bara genom tonfallet utan också genom att dra in kringfakta som ger en instruktiv relief åt anekdoterna. Det kan gälla de sociala villkoren i Fattig-Sverige, undervisningens pedagogiska principer, naturen och miljön runt Stenbrohult och i lärdomsstäderna.? Gunnar Eriksson, DN