Jag ska ta dig dit

Oates, Joyce Carol

| 2003

Flag from sv

227


Vem skulle väl vilja växa upp i en liten håla som Strykersville norr om New York? Och dag efter dag leva som en kameleont i roller som ska få människor att acceptera dig, se dig. Inget namn har hon heller - fast hon ibland kallar sig Anellia - den spröda flickan som i Oates roman ganska ovilligt blir kvinna. Ett stipendium till Syracuse University för filosofistudier gör att hon kan lämna sin såriga familj. Men livet blir inte lättare, rollspelet knappast enklare på det mest prestigefyllda kvinnliga studenthemmet på campus. Till slut stampar hon med stor beslutsamhet av. Väljer farligast möjliga väg i det tidiga 60-talets USA där medborgarrättsrörelsen ännu inte tagit fart: en svart älskare. Det ska visa sig att den namnlösa besitter en styrka som hon inte visste att hon hade. Men vägen dit är lång. "Lysande välskriven, med stor psykologisk insikt. Men på något vis mer bitande i ironi...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Izabela Horn

2013-09-01

Betyg

En bok skriven med Joyce Carol Oates typiska stil, alla hans böcker har ett djup och fyllda med ångest och ensamhet, Jag Vill Ta Dig Dit är inget undantag.

Anna Renström

2011-03-26

Betyg

Oates sätt att låta oss ta del av tankar, känslor och berättelsen flödar...det känns inte uppdiktat. Den känns överhuvudtaget inte som de flesta böcker gör, utan snarare som om jag som läsare får ta del av en liten liten del av någons liv. Kanske inte ens de saftigaste bitarna, men det känns äkta! Rekommenderas!

C L

2010-09-14

Betyg

Det var som vanligt en stark upplevelse, men den minskade en aning eftersom jag efter det första kapitlet frågade mig om jag inte redan hade läst den? Nu vet jag inte om jag kanske har läst de inledande kapitlen förut,eller om det bara är att den är för lik hennes tidigare/senare verk. Vad finns det hos Oates som gör att hon om och om igen måste skriva om denna unga patetiska, men otroligt drunknade kvinna?! Den var riktigt bra & träffande, men det blir ingen mer Oates. Men man kan ju fundera själv på hur man var i sin ungdom....