
Ensamstående mamman Ingrid har det tufft på alla fronter. Efter att ha avancerat på jobbet blir hon mobbad av kollegorna och hemma vänder sig hennes sjuåriga dotter till sin pappa, trots att det är Ingrid som gett henne allt hon velat ha. Dessutom har Ingrids mamma stora problem med alkoholen. Vin är det enda som får Ingrid att hålla ihop. Mycket vin. I köket, där hon får vara ifred, finns det alltid att tillgå. Men vad händer när inte ens flykten in i dimman räcker för att stå ut? Jag ska bara fixa en grej i köket är en smärtsam berättelse om en kvinna i upplösningstillstånd, som tar till alla medel för att hålla sig flytande.
Visa mer
Recensioner
Betyg
Ingrid Lundström, 35, har nyligen blivit befordrad till chef på det dagis hon arbetat på en tid. Något som inte alls accepteras av hennes kollegor som börjar frysa ut henne. Den högljudda kollegan Gunnel som arbetat längst tid på dagiset figurerar som den mest högljudda av mobbare och de andra kvinnliga kollegorna verkar mest dansa efter Gunnels pipa.
Ingrid är ensamstående mamma till Juni, sju år. Junis pappa Peter som en gång i tiden lämnade Ingrid har hitintills enbart fått träffa sin dotter vartannat veckoslut, men nu vill Peter ha mer umgängesrätt till Juni något som oroar Ingrid djupt.
Men vad är bäst för Juni?
Ingrid oroar sig också för modern, Astrid, snart sjuttio och hennes alkoholvanor. Astrid finns ständigt med Ingrids bakhuvud och oftast figurerar hon som ett irritationsmoment. Ingrid känner ibland ett stort hat välla fram och helst av allt skulle hon vilja konfrontera modern. Men systern Kerstin avfärdar enbart Ingrids upprepade frågor om moderns alkoholberoende. Och Ingrid ger med sig.
Vad hon däremot vägrar inse är sitt eget beroende av alkohol. Hur hon gömmer flaskor och glas i lägenheten för att inte Juni ska se. Vinet som är Ingrids enda tröst och som lägger sig som en slöja över hennes ständiga följeslagare- ångesten.
Men Ingrid tror sig ändå inte vara fullt lika beroende som Astrid.
Ändå närmar sig katastroferna med stormsteg...
I den här boken får jag som läsare lära känna Ingrid, Juni, Astrid, Peter, Kerstin samt Ingrids nya kärlek Johannes under en period. Den är mycket välskriven och engagerande. Karaktärerna är mångbottnade och jag både känner stor sympati som frustration över Ingrid som karaktär.
Utan tvekan en av de bästa böcker jag läst i år.
Om jag ska finna någon kritik- så kom slutet lite väl hastigt och kanske också aningen för avskalat. Jag ville stanna kvar längre i berättelsen med karaktärerna och få veta hur de klarade sig längre fram.
Trots mängder av förträffliga recensioner jag läst om Moa Herngren så är det här enbart den andra boken jag läst av henne. Jag har tidigare läst: "Tjockdrottningen (2017)". Alla de förträffliga recensioner som nog- får många att vilja läsa hennes och andras böcker kan ibland ha en avskräckande effekt på mig med alldeles för höga förväntningar som följer.
Men nu känner jag personligen att jag mer än gärna vill läsa fler böcker av henne!
Den här kan jag varmt rekommendera och trots min lilla kritik om slutet är det en solklar fempoängare i betyget!
2012-07-13
Betyg
Kan inte ge den bättre betyg då jag tydligen läst den tidigare (inom det senaste året) utan att minnas den...
Betyg
Har svårt att bestämma mig för vilket betyg. 4 eller 5? Det blir en 4:a eftersom jag tycker att den blir lite tjatig ibland. Man förstår att Ingrid har dåligt samvete gentemot Juni utan att det behöver upprepas hela tiden.
Men om man bortser från det är det en tragisk historia som verkligen berör. Jag lider verkligen med Ingrid.
Rekommenderas!
2010-08-07
Betyg
mycket realistisk skildring av den vanligaste formen av alkholism, inte parbänksalkisen utan parkbänken/soffanalkis.
Betyg
Recension av Moa Herngrens bok Jag ska bara fixa en grej i köket
Moa Herngren är född 1969. Hon debuterade som författare 2007 med Allt är bara bra, tack och har även medverkat i antologin Uppdrag: Familj (2005). Hon är frilandsjournalist, krönikör, tv-producent och har tidigare arbetat som chefredaktör för tidningen Elle.
Handling: Juni är snart sju år och bor med sin mamma Ingrid på Gärdet, Stockholm. Ingrid har ganska nyligen blivit chef på den förskola som hon tidigare arbetat som förskolelärare på.
Ingrid tycker att hon och Juni har det så bra tillsammans och kan inte förstå att Juni så gärna vill träffa sin pappa oftare än varannan helg. Han lever ett bohemiskt liv i en husbåt och det är inget bra liv för Juni, tycker Ingrid. Att hon själv dricker alldeles för mycket vin tänker hon inte på. Juni och hon har det så mysigt framför Tv:n på fredagskvällarna, ibland hyr de en film. Juni dricker läsk och äter chips och Ingrid dricker sitt vin.
Hos pappa får Juni göra roliga saker. Hon, pappan och hans nya flickvän spelar spel och åker på utflykter. Pappa lyssnar alltid på vad Juni har att säga, men det gör inte Ingrid.
En dag blir Ingrid bekant med en granne – Johannes. Hon får vissa känslor för honom och han får det även för henne. De träffas ofta. Tyvärr är det ändå vinet som styr Ingrids liv. Själv tycker hon att hennes mamma Astrid dricker alldels för mycket. Inte dricker väl Ingrid så mycket som mamma – inte på långa vägar, tycker Ingrid. Hon skulle vilja ge mer saker till Juni, men hon har inte råd, men till vin har hon alltid pengar. Ingrid dricker mer och mer och Juni mår allt sämre och blir mer inbunden. Mamma Ingrid lyssnar aldrig på henne, det är som om hon inte finns.
Det hela slutar med en förfärlig händelse som kunnat sluta riktigt illa.
Oh, vilken underbart skriven bok. Den är dock tragisk från början till slut. Moa Herngren har lyckats med allt. Förmedla känslor, beskriva miljöer och karaktärerna på ypperligt sätt. Jag känner stor sympati för lilla Juni som hela tiden ser sin mamma dricka mer och mer vin och försvinner mer mentalt från Juni, och hänger inte med i den riktiga världen. Ingrids drickande gör mig så ilsken. Att vin går före ens barn är något som jag inte kan acceptera. Jag vill ruska om Ingrid och försöka få henne att förstå vad hon gör mot sin dotter. Tyvärr är det nog många barn som har det på detta sätt. En eller två föräldrar som dricker för mycket. Jag älskade boken och hoppas att många många vill läsa den. Den är riktigt lärorik.
Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent
2010-04-28
Betyg
En tänkvärd berättelse om en ensam mammas alkoholmissbruk. Man blir arg på mamman som inte förstår att hennes dotter mår dåligt
Betyg
Moa har en en gång lyckats att beskriva smärtan med inlevelse - den här gången smärtan av att vara alkoholist.
Jag uppskattar att hon inte valde uteliggaren eller partypinglan utan just en medelsvensson som konsumerar sina bag-in-boxar i ett ökande tempo. En kvinna som inte får vardagen att gå ihop och behöver lite tröst. Och ett barn som far illa på vägen.
Och det var just det. Hon har gjort det bra och det är nästan så att jag vill åka hem till mamman och skaka vett i henne då jag stundtals glömmer att det är en roman. MEN jag hade önskat en lite ljusare ton ibland, något som i a f tog udden av smärtan stundtals.
Betyg
Jag har läst en bok av Moa Herngren tidigare och det var "Allt är bara bra, tack" från 2007. Jag läste den 2009 och jag tyckte att den var mycket bra.
Moa Herngrens nya bok "Jag ska bara fixa en grej i köket" var också mycket bra, och ännu mycket bättre än hennes förra bok.
"Jag ska bara fixa en grej i köket" var en otroligt bra bok, men också ganska så jobbig att läsa. För den var väldigt hemsk, och kändes nästan som en dokumentär. Tror tyvärr att det finns många, många människor och familjer som har det precis som i boken. Många "smygalkoholister" som missbrukar lådvin. Många "BIB"-tanter..
Tycker att ALLA borde läsa den här boken. Den var välskriven och lättläst. Spännande och mycket bra. Men som sagt också samtidigt jobbig att läsa, och inte direkt en bok som man blir glad av. Men å andra sidan kan man ju inte alltid läsa böcker som man blir glad av..
Det var i alla fall en av dom bästa böcker som jag har läst på länge. Och jag rekommenderar den varmt. Och hoppas verkligen att Moa Herngren kommer att skriva fler böcker. Och gärna i samma anda som den här.
(Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, "Bims Blogg" - http://bim.blogg.se)
Betyg
Herngren skulle ha vunnit på att ta ut svängarna lite mer men historien om mor och dotter som båda dras in i ett eskalerande smygdrickande och dess följder kännbart träffande. Jag blev fruktansvärt sugen på ett glas vin när jag läste om huvudpersonens sug efter den gömda bag-in-boxen och när man så småningom ser hur det går med hennes mamma, dvs. hur det förmodligen kommer att gå för huvudpersonen om hon fortsätter att dricka, ja då kröp det i mig ordentligt.