Del 2: Onda aningar. En dag upptäcker Zoe Walker ett foto på sig själv bland småannonserna i en Londontidning. Utan förklaring, utan hänvisning till någon hemsida. Det bara finns där - ett grynigt svartvitt foto och ett telefonnummer. Hon visar upp det för sin familj, men de är övertygade om att personen på fotot bara är någon som liknar Zoe. Dagen efter finns en ny annons på samma plats i tidningen med en bild av en annan kvinna. Och dagen därpå ytterligare en. Är allt bara ett misstag? Ett underligt sammanträffande? Eller är det någon som håller koll på dem... Zoe är fast besluten att ta reda på sanningen bakom bilderna.
Visa mer
Recensioner
Betyg
För så längesedan som sju(!) år läste jag Clare Mackintoshs debut, Jag lät dig gå, som var fantastiskt bra. Så klart köpte jag då hennes andra bok, Jag ser dig, ganska snart efter den kom ut. Sedan har den stått där i hyllan och sett ledsen ut. I år tog jag med den i min Vi möts igen-utmaning och nu är den läst. Jag blev inte besviken.
Den här boken har faktiskt exakt samma uppsättning av mina hang-ups som första boken. Det är osammanhängande, den ena lösryckta meningen efter den andra dyker upp. Det är lite som när någon pladdrar, helt planlöst. Tillbakablickar blandas friskt med nutiden och allt detta ger ett rörigt, nästan kaosartat, intryck. Även den här gången vänjer jag mig.
Jag ser dig är en annorlunda historia med en helt ny idé. Dessutom får man en härlig tvist på slutet, som faktiskt gav mig lite kalla kårar. Den fick mig också att börja fundera över hur förutsägbar jag själv är på väg till jobbet. Svaret är inte det jag vill ha efter att ha läst den här boken. Det är liksom, per definition, läskigt att åka kollektivt. Man har inte en aning om vilka personer man har så tätt inpå sig.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg https://bokslut.blogspot.com/2023/02/bok-jag-ser-dig-av-clare-mackintosh.html
Betyg
Betyg: 4,5 av 5.
För drygt ett år sedan så läste jag Clare Mackintoshs debutroman, Jag lät dig gå. Blev mycket imponerad av den, och den fick högsta betyget av mig. (Länkar till min recension av boken).
Nu har jag läst författarens uppföljare, Jag ser dig, och den var nästan lika bra. Boken är helt fristående från den första boken.
Jag ser dig, är precis som, Jag lät dig gå, en psykologisk thriller, med vändningar som jag inte förväntade mig.
Boken är mycket välskriven, väldigt lättläst, spännande, och riktigt bra.
Rekommenderar absolut Clare Mackitoshs båda böcker, och hoppas på fler böcker av henne.