Är vi människor i grunden enskilda, ensamma - eller hör vi samman? I jag är himmel och hav tar Jonna Bornemark avstamp i en av de mest paradoxala och djupt existentiella erfarenheter som hör livet till - graviditeten.Den gravida kvinnan kontrollerar sin kropp och samtidigt inte, hon är passiv och aktiv på samma gång, hon möter både liv och död. Hon är en och samtidigt två. Det är en erfarenhet som inte har fått ta plats i filosofin, den västerländska filosofen har typiskt inte varit en kvinna, än mindre en gravid kvinna. Men om vi tog denna erfarenhet på allvar, vad skulle vi då upptäcka? Vart skulle det leda oss?Vi tänker så ofta att livet börjar vid födelsen och att kroppar är separerade från varandra. Vi uppfattar liv som något som finns i åtskilda individer, inte som något som binder ihop oss med varandra. Graviditeten är en erfarenhet med kraft att utmana dessa...
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
