
"Det känns ibland som om jag håller på att betala av en skuld genom att skriva detta. För varje ord, varje mening, krymper skulden. Till pappa. Till Sverker. Till farmor och farfar och Bengta. Till alla missionärsbarn som blev lämnade för Guds skull och till deras föräldrar som lämnade dem och led helvetets kval och ångrade sig och kände skuld, men ändå stannade ute på fältet, ty det var Guds vilja." Jag är leopardpojkens dotter är en berättelse om den kristna övertygelsen och kallet att hjälpa utsatta människor till ett bättre liv. För de vuxna missionärerna var det ett meningsfullt livsval, men för deras barn som fick tillbringa långa perioder på internatskolor var barndomen inte alltid en dans på rosor. Med hjälp av brev, dagböcker, fotografier, egna och andras minnen, målar Johanna Nilsson upp en färgsprakande och avslöjande bild av sina farföräldrars missionärsliv i Kongo...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Berättelsen har en olycklig konstruktion, skiftar hela tiden huvudperson vilket gör den rörig, dessutom är den okronologisk. Författarinnan är för upprörd och moraliserande. Synd, innehållet är ju mycket intressant. Hoppas att hon kommer igen i ämnet när tiden har fått göra sitt. En trea, men med minus för att boken faktiskt var lite tråkig och oengagerande.