From the Nobel Prize-winning author of My Name Is Red and Snow, a large-format, deluxe, collectible edition of his beloved memoir about life in Istanbul, with more than 200 added illustrations and a new introduction. Orhan Pamuk was born in Istanbul and still lives in the family apartment building where his mother first held him in her arms. His portrait of his city is thus also a self-portrait, refracted by memory and the melancholy--or h z n--that all Istanbullus share: the sadness that comes of living amid the ruins of a lost empire. With cinematic fluidity, Pamuk moves from the lives of his glamorous, unhappy parents to the gorgeous, decrepit mansions overlooking the Bosphorus; from the dawning of his self-consciousness to the writers and painters--both Turkish and foreign--who would shape his consciousness of his city. Like Joyce's Dublin and Borges' Buenos Aires,...
Visa mer
Recensioner
2014-10-20
Betyg 
Jag har tyckt mycket om de två romaner av Pamuk som jag läst. Ordrika och vindlande. Men med Istanbul står det stilla. Istanbul som blir en mytisk bakgrund i olika historiska lager i romanerna blir här något pretentiöst, något man till slut inte orkar tro på.
2013-05-06
Betyg 
Intressant att läsa en så ingående historisk skildring av staden. Sett med Orhan Pamuks ögon förstås. Vi är ungefär lika gamla och därför känner man igen sig EN DEL.
Det finns mycket utav historiemedvetande i boken.
2011-07-29
Betyg
Den här boken är egentligen inte så intressant för den som inte har ett stort intresse av Istanbuls kontemporära historia. Orhan är ju en väldigt duktig författare, men tesen han försöker bevisa; att Istanbul är en melonkolisk stad, är liksom inte en tilrräckligt intressant för att det ska hålla alla kapitel ut.
2011-02-16
Betyg 
Den här boken började som en solklar fyra! Vilket sätt att beskriva en stad - jag blev hur inspirerad som helst och skulle gärna skriva en liknande om en stad jag tycker om men har problem med att jag redan som barn flyttade en del och det finns därför inte EN stad jag kan gräva ner mig i på det vis Pamuk gör. Ingen stad jag vet har heller den melankoli som Istanbul verkar ha och som lämpar sig väl att skriva om.
I bokens mitt dalade min entusiasm lite då det blev väl mycket upprepningar om den där melankolin och om Pamuks ständiga förvirring mellan öst och väst men samtidigt gav det en intressant insyn i det moderna Turkiets framväxt efter en mer storslagen historia och jag funderar nu mer på den där öst-västkomplexiteten när jag funderar över turkiska händelser. Från en inte så imponerad turkisk kollega vet jag att boken blev väldigt kritiserad i Turkiet och det i sig är intressant när man tar till sig den. Mot slutet växte den åter när Pamuks egna upplevelser fick komma fram mer och de fantastiska fotografierna han grävt fram ur olika arkiv gör mig som älskar både gamla gränder och ångbåtar jättesugen på att resa dit samtidigt som jag är ledsen över alla vackra trähus jag aldrig kommer få se om jag besöker staden då dessa förstörts. Det är en otroligt komplex plats både för besökare och de som bor där tror jag och Pamuk gör sitt för att skapa lite förståelse även om inte alla håller med honom.
2010-03-24
Betyg
Den beskriver Orhans barndom i ett Istanbul han hat älskade. Orhan fick stark kritik för boken i hemlandet Turkiet. Mycket givande och tänkvärd
