Recensioner
Betyg 
Sara gestaltas även i denna bok som en karikatyr av en manshatande vänsterfeminist. Hennes äktenskap har som väntat kraschat. Hon lever nu för sina barnfria veckor då hon knullar runt med olika män som hon sedan dumpar efterhand.
Sara projicerar sina egna egenskaper på män och talar om dem som oempatiska och självcentrerade. När hon har förhållanden med gifta män så är det alltid männen som gör fel. Aldrig hon själv. Män beskrivs som veklingar. Hon talar nedlåtande om en man som hade ett litet organ som inte höll sig styvt.
Hon uppvisar ett illa dolt klassförakt och talar nedlåtande om sin mamma som röker och dricker lådvin. Förtryck i hederskulturer är inget som tycks bekymra Sara. I hennes värld förfasas hon istället över att en man lägger handen på en flygvärdinnas arm.
Hon talar föraktfullt om överklassen men lever själv i en lyxig medelklasstillvaro. Hennes kloka väninna säger till Sara att det är feministerna som är de nya sexisterna och kallar henne för champagnefeminist. Men det avfärdar Sara som struntprat.
Hon samlar fakta selektivt och letar anekdotiska bevis för att styrka sina fördomar. Så håller det på, sida efter sida. Det blir lite tröttsamt med denna brist på självinsikt och ständiga projektion. Boken hade skapat större sympati för vänsterfeminister om Sara hade gestaltats som en något mer sympatisk person. Eller är boken bara författarens dagboksanteckningar?
2020-11-12
Betyg 
Jag anser att denna bok är sämre än ettan. Den var stundtals svår att läsa, inte i språket men för att den var trist helt enkelt. Men den hade sina stunder och jag måste ändå säga, utan att att avslöja något, slutet var bäst. Det var där tårar kom rullandes ner för kinderna och boken kändes helt plötsligt varm och helt klart värd min tid. Och det har tagit sin tid kan jag säga.
2020-05-28
Betyg
En tyvärr ovärdig uppföljare till ettan som var så angelägen och skarp. Detta känns spretigt och ofokuserat, vad handlar det om? Som en dagbok, men inte på ett bra sätt tyvärr. Men vänskapen med den äldre grannen är den stora behållningen av boken.
2018-01-02
Betyg
Av Maria Sveland har jag läst några böcker tidigare. Boken Happy, happy, en bok om skilsmässa, som hon skrev tillsammans med nio andra kvinnor. Boken Systrar och bröder. Boken Att springa. Och så förstås Bitterfittan. (Länkarna går till mina recensioner av böckerna).
Nu har jag läst fortsättningen på Bitterfittan, Bitterfittan 2. Tyvärr så tyckte jag inte att den var riktigt lika bra som den första boken. Och inte heller lika bra som hennes tidigare böcker.
Men boken är ändå absolut läsvärd, det tycker jag. Så jag kan rekommendera den. Men läs helst den första boken innan.
2017-06-19
Betyg
Fortfarande mycket att känna igen sig i, men jag tycker inte att den håller hela vägen som ettan gjorde.
