I stället för vykort

+ LÄGG TILL

Det kan ha med klasskramp att göra, men för mig är det här en bisarr situation. Språket och skrivandet har legat i krig med mig så länge jag kan minnas. Vid fyra års ålder lärde jag mig läsa, fast uppåner. Jag tillhörde den sista årskullen som skulle omskolas att bli högerhänt och i gymnasiet blev jag kommenderad till en talpedagog för att polera bort min stockholmska dialekt. Resultatet blev att jag numer gör det mesta utom att skriva med högerhanden, att jag älskar dialekter och andra regionala företeelser, och att det fortfarande inte spelar någon större roll vilket håll jag vänt en bok när jag ska läsa. Jag växte upp i Skärholmen. Farsan var född på tiotalet och fick gå fyra år i skolan innan han började jobba i hamnen. Morsan är från en överklassläkt, men morfar den slarvern partajade upp hela förmögenheten med John Botvid - så det var bara för mamsen att hoppa av skolan och börja jobba....

Visa mer