I smärtans riken

När läkarna väl ställt diagnos följde ett gyckeltåg av behandlingar nästan lika smärtsamma som sjukdomen: sjuklingen fick sitta naken i ett slags tält ur vilket bara huvudet stack upp, medan kvicksilver sjöd och ångade i en kittel under honom, han hängdes upp i huvudet eller tänderna, han gavs oerhörda mängder vismut eller arsenik, etc. Självlysande av tungmetallförgiftning och hejdlöst dreglande fraktades syfilitikern från kurort till kurort medan tänderna ruttnade ner i käkbenet, musklerna spritte sönder och den flagnande huden började stinka fritös. Brown-Séquards behandling, som Goncourt talade sig varm för, gick ut på att extrahera en vätska från marsvin och hundar och sedan spruta in den under huden. Daudet själv tycks inte ha hyst några förhoppningar om dessa mirakelkurer. Han hade sett läkarnas gripande efter halmstrån på nära håll: Om en patient säger: ?Jag har märkt att ett ägg...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Bli först med att recensera denna bok