När Lasse Strömstedt åkte i finkan första gången 1955 var det som en liten småtjuv. Inte mycket att ha, tänkte fångvården. Men efter att ha suttit inne i sjutton år blev han lite av en rymningsexpert, och inget som hade med fångvården var honom främmande. Detta är berättelsen om tiden då han satt inne, de år som han i efterhand betraktar som förlorade. Men det är också en berättelse om hur samhället vänder bort blicken från de som kanske mest av allt behöver att man ser dem ... Lasse Strömstedt (1935 - 2009) var en svensk författare och debattör. Mycket av det han skrev baserades på hans egna erfarenheter av den svenska fångvården.
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
