I en familj finns inga fiender

Myrén, Viktoria

| 2009

Flag from sv

56


En dag går det inte längre. Vaknätter, barnskrik och kärnfamiljens ensamhet har ätit sig in under Maries hud. Det finns bara en utväg, innan hon skadar någon: Att sätta sig i bilen och köra iväg. Inte se tillbaka på Johan och barnen som står kvar på gårdsplanen, utan bara köra. Lämna dem.Marie flyr till gården hon ärvt efter sin mormor för att vila, försöka förstå vad som gick snett och bli kvitt den där känslan av att bara vilja slå. Men till gården förirrar sig snart en annan kvinna. En kvinna som ser henne, men som kräver kärlek och lojalitet i gengäld. Och så dyker Maries mamma upp, och med henne oönskade minnen från barndomen. I en familj finns inga fiender är en roman om fyra generationer kvinnor, om vad som går i arv utan att man vill det. Det handlar om gränslös kärlek som ändå inte räcker till, och om attraktion och förälskelse.

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Gunnel Lindström

2015-11-29

Betyg

Har svårt att orka läsa denna bok p g a det brutala innehållet.

M

Mary B.

2010-07-27

Betyg

Den kröp in i mig på ett sätt som bara bra böcker kan göra. Jag fick leva mig in i hur det är att vara Marie och det gjorde mig samtidigt lite livrädd. Livrädd för att jag själv inte ska orka med kraven den dagen jag själv kanske står där som förälder. Men jag tycker det är fantastiskt att det skrivs böcker som behandlar obekväma ämnen. Att se att det finns andra som har det likadant är en fantastisk tröst.

Anders Börjesson

2010-07-21

Betyg

Det här var en bok som grep tag och samtidigt reste ett antal viktiga frågor. Känslan av att inte räcka till som småbarnsförälder. Kanske svårt att förstå om man inte varit det själv (?). Sedan hur det kan bli mellan två människor som får barn tillsammans. Det är så lätt att glömma bort varandra när man är mitt upp i att vara förälder.

Britt-Marie Kullin

2010-04-13

Betyg


Den här boken tyckte jag mycket bra om. En väldigt känslosam bok, om trassliga relationer och skammen att inte orka med sina barn. Boken var lättläst och gick snabbt att läsa ut. Men den fascinerade hela tiden, och var spännande. Man kände verkligen med huvudpersonen i boken. Jag kan helt klart rekommendera den. Och jag ser fram emot fler böcker av denna debuterande författare.

(Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, "Bims Blogg" - http://bim.blogg.se)

Ullis N

2010-01-09

Betyg

Kommentar till Annas kommentarer:

Jag tycker att delen med Jennie istället förhöjer boken. I den framgår det ju tydligt hur jagsvag Marie är och kanske är det därför hon var tvungen att ge sig iväg - för att hitta sina konturer.

Ullis N

2010-01-07

Betyg

Hade aldrig hört talas om denna bok när jag sprang på den på bibblan, men vilken lycka att jag valde just den.
Mycket nära om familjerelationer, krav och förväntningar och ger en stor inblick i hur en depression kan yttra sig.
Hennes sätt att skriva kryper under huden på samma sätt som Helena von Zweigbergks böcker gör.
Jag hoppas på att få läsa mer av henne.

Anna Hallqvist

2009-12-14

Betyg

Det är en debutroman om ett riktigt starkt och vågat ämne. En kvinna som lämnar sina barn. Eller? Handlar egentligen boken om en kvinna som gör vad som krävs för att överleva? Och hur kan hon dömas så hårt (mest av sig själv) för något som män gjort i åratal?
Jag fullkomligen älskar de hudlösa utlämnande känslorna runt barnen och maken. Ilskan som inte kan kontrolleras, de små söta armarna som blir kvävande runt halsen till slut, kraven från andra föräldrar. De partierna av boken får full pott. Men för mig hade det räckt där. Vad som pågår med Jennie som en dag bara knallar förbi och av någon konstig anledning blir kvar, trots att hon både snyltar och stjäl och bara bryr sig om sig själv är inte intressant. För mig tar det bort fokus från bokens kärna och känsla.
Problemet med (ännu en) egoistisk och bortskämd morsa köper jag. Speciellt då huvudpersonens Marie faktiskt inser att hon använder vissa av moderns ord och skuldbeläggnaden själv.
Och visst Jennie är där som förströelse, för att slippa vara ensam och slippa ta itu med problemen. Men för mig tar det ner betyget ganska mycket och helheten oxå. Utan Jennie hade boken fått full pott från mig. Men det är ändå helt klart en av årets bästa böcker.

K

Karin Nilsson

2009-10-10

Betyg

Läskiga beskrivningar av "vartimmen" på eftermiddagen när man verkligen behöver avlösning och lugn och ro från krav och gnäll och sin egen ofullkomlighet. Men lite som med Alberte som inte heller lyckas nå fram till sitt barn vill man säga: bit inte ihop, bit ifrån!