Thriller om ära, makt och fornstora dagar Flera etablerade män i Stockholm mördas - en UD-tjänsteman, en generaldirektör, en amiral, en professor i skogsförädling. Morden blir genast politiskt laddade när journalisten Kalle Holm på Aftonbladet får tips som pekar mot militanta islamister. Kriminalinspektör Johanna Tott vid Stockholmspolisen följer ett annat spår och blir allt mer besatt av fallen. Den konverterade muslimen och medieprofilen Felix Martini tros ligga bakom minst ett av morden. Han häktas men lyckas rymma och begår nya allvarliga brott. Är han offer för en komplott eller hjärnan bakom ett internationellt terrornätverk?
Visa mer
Recensioner
2011-01-29
Betyg 
Storyn är faktiskt väldigt bra och intressant. Problemet är att den liksom inte kommer till sin rätt riktigt. När det börjar hetta till så är helt plötsligt boken slut. Och man blir lämnad med många frågor om hur det gick sen, framför allt med Sällskapet. Och så ska dessutom författaren ha avdrag för flera pinsamhetsbrott som han begår. Tex borde det inte vara tillåtet att döpa en homosexuell muslim till Felix Martini. Och karaktären Kalle Holm är en katastrof. En hypokondrisk journalist med Mikael Blomkvist-komplex som tar avföringsprov på sig själv och skriver kn**ll-lista (!) över sina sexuella erövringar. Jag rodnar. Hoppas inte Ekdal tar med honom i nästa bok.
2009-11-23
Betyg 
Bättre som debattartikel än thriller. Slutar väldigt abrupt utan att få ihop de lösa trådar som finns.
2009-09-03
Betyg
Jag älskar deckare och är rätt lätt flörtad i mitt läsande men den här boken var helt enkelt omöjlig att tycka om.en fjärde del av boken är en ren historie lektion som det är omöjligt att förstår om det är riktig historia eller fiktion. Slutet är rent sagt urlöjligt. Karaktärerna är löjliga och denna boken rekommenderar jag ingen.
2009-06-04
Betyg
Jag tyckte inte om den här boken även om jag inte ska förneka att jag var tvungen att bitvis sträckläsa den.
Intrigen känns långsökt och direkt fånig och persongalleriet är inte trovärdigt - inte en enda person känns äkta!
Att det är en journalist som skrivit kan man känna på skrivsättet. Det retade gallfeber på mig när författaren bredde ut sig inom något område som hans stackars läsare omöjligt kunde känna till något om...Rekommenderas inte!
2009-04-21
Betyg
Det är kul att Niklas har skrivit en pastisch på Enid Blytons gamla böcker om femgänget.
Det trista är att den inte marknadsförs på det sättet. För då kanske jag inte hade blivit så besviken.
Det händer en del i, men det blir aldrig spännande. Bara beskrivningar av hur femgänget springer runt i tunnlar under Stockholm och försöker avslöja den stora konspirationen. Visserligen ett politiskt korrekt femgäng, men tyvärr mer än sedvanligt korkade. Och all spänning förtas av det döda språket och att läsaren ligger ett ljusår framför de egendomligt agerande huvudpersonerna.
I slutändan faller dessutom den stora konspirationen lika platt till marken som boken i övrigt. Varför gör di på detta viset? Även en stor konspiration bland samhällets toppar måste agera med något slags logik. Men inte i Niklas värld.
Parallellerna till Dan Brown och Stieg Larsson är övertydliga, och det är väl kul att Niklas gör ett försök att skriva deckare. Vad som är upprörande är att Månpocket någonstans måste ha insett att det här är en skitbok, och tänkt att det struntar vi i. Niklas är lite halvkänd och det kan vi sälja böcker på. Så vi pissar läsarna i ansiktet och kränger skiten.
