Hur man närmar sig ett träd

Hur närmar man sig ett träd? Hur börjar man en föreställning? Hur skriver man en sång? En färdbok över hur man går till väga när man inte vet hur man ska gå till väga. En öppen och personlig berättelse om musikskapandet och livet - om den mödosamma vägen till en färdig skiva. "Hur närmar man sig ett träd? Hur börjar man en före ställning. Hur skriver man en sång? Jag visste redan från den dagen jag bar väskorna uppför trappan på Chepstow Road att jag skulle vara tvungen att skriva denna färdbok över hur man går till väga när man inte vet hur man ska gå till väga. Jag visste att jag ville ha dessa sidor till nästa gång jag satt där och undrade hur. Hur närmar man sig ett träd? Hur kommer man på en melodi? Hur skriver man en text? Och om vad? Vad väljer man att skriva om. Av allt det som händer i mitt liv, vad är skrivbart. Jag vet inte. Men någonstans bland dessa sidor finns svaret. Innan jag börjar om, innan nästa gång jag bestämmer mig för att slänga mig ut i tomma intet och skriva någonting, ska jag läsa denna bok högt för mig själv. För att påminna mig. Trösta kanske. Inge hopp. Jag sitter ju trots allt här med skrivna texter. Melodier har kommit till mig på något sätt. Det går upp och ner. Fram och tillbaks. Tänk om jag kunde lära mig att komma ihåg det. Kom ihåg det! Jag ska läsa detta för att påminna mig. På torsdag ska jag spela in. Då ska jag tillsammans med människor jag inte känner leta efter det ljud som än så länge bara finns i mitt huvud. Skumt jobb. Sedan ska jag antagligen stå på en scen och sjunga dessa sånger för en massa andra människor jag inte känner. Dessa sånger funna i min källare, på vind och förstubro. Vad händer med en människa som har ett så skumt jobb. Jag vet inte. Två dagar innan denna bok ska gå till tryck kommer jag veta hur den här boken slutar. Jag ska ha denna färdbok som en påminnelse. Som en varning kanske. Kanske kan jag bli ett varnande exempel. En varningsbok. Det är vad det är. En larmrapport." Recensioner: "så är jag Evas hel och hållen så snart hon drar efter andan och börjar tala på riktigt. I många avsnitt helt uppslukad." Torsten Braf, Eskilstuna-Kuriren "Eva Dahlgren överraskar med befriande skön självironi och bra prosa." Mattias Bergman, Stockholm City "ibland är det ren poesi, ibland är det bara jävligt roligt..." Rebecka Åhlund, Borås Tidning "Kanske är det det som förvånar mig mest med Hur man närmar sig ett träd, att Eva Dahlgren är så rolig." Annamaria Jansson, Katrineholms-Kuriren